SV/Prabhupada 0052 - Skilnaden mellan Bhakta och Karmi



Lecture on SB 1.2.9-10 -- Delhi, November 14, 1973

Detta är skillnaden mellan bhakti och karma. Karma är sinnesnjutning, och bhakti är att tillfredställa Herren. Samma sak. Därför kan inte människor förstå vad som är skillnaden mellan en bhakta och en karmi. Karmīn tillfredsställer sina egna sinnen, och bhaktan tillfredsställer Kṛṣṇa's sinnen. Det måste finnas någon sinnesnjutning. Men när du tillfredsställer Kṛṣṇa, kallas det bhakti. Hṛṣīkeṇa hṛṣīkeśa-sevanaṁ bhaktir ucyate (CC Madhya 19.170). Hṛṣīka betyder sinnen, renade sinnen. Det förklarade jag häromdagen, att

sarvopādhi-vinirmuktaṁ
tat-paratvena nirmalam
hṛṣīkeṇa hṛṣīkeśa-
sevanaṁ bhaktir ucyate
(CC Madhya 19.170)

Bhakti betyder inte att sluta ditt arbete. Bhakti betyder inte känslosam fanatism. Det är inte bhakti. Bhakti innebär att engagera alla sina sinnen för att tillfredsställa innehavaren av sinnena. Det kallas bhakti. Därför är Kṛṣṇa's namn Hṛṣīkeśa. Hṛṣīka betyder sinnen. Och hṛṣīka īśa han är den som kontrollerar sinnena. I själva verket fungerar våra sinnen inte självständigt. Vi kan förstå det. Kṛṣṇa regisserar. Sarvasya cāhaṁ hṛdi sanniviṣṭo mattaḥ smṛtir jnanam apohanaṁ ca (BG 15.15). Mattaḥ smṛtir jñānam apohanaṁ ca. En forskare arbetar därför att Kṛṣṇa hjälper honom, inte att han arbetar oberoende. Det är inte möjligt. Men han vill ha det på det sättet. Därför ger Kṛṣṇa honom faciliteter. Men i själva verket är det Kṛṣṇa som utför arbetet. Detta förklaras i Upaniṣads. Utan att Kṛṣṇa arbetar, utan att se, utan att Kṛṣṇa ser, kan inte du se. Precis som solen förklaras i Brahma-saṁhitā. yac-cakṣur eṣa savitā sakala-grahāṇāṁ. Solen är en av Kṛṣṇas ögon.

yac-cakṣur eṣa savitā sakala-grahāṇāṁ
rājā samasta-sura-mūrtir aśeṣa-tejāḥ
yasyājñayā bhramati sambhṛta-kāla-cakro
govindam ādi-puruṣaṁ tam ahaṁ bhajāmi
(Bs 5.52)

Därför, solen är en av Kṛṣṇas ögon, eftersom solen stiger där, eftersom solen ser därför ser du. Du kan inte se självständigt. Du är så stolt över dina ögon. Vad är värdet av dina ögon, om det inte finns något solljus? Du kan inte se. Även denna elektricitet, som är härledd från solen. Så egentligen när Kṛṣṇa ser, kan du se. Det är läget. Så våra sinnen... I Bhagavad-gītā sägs det, sarvataḥ pāṇi-pādaṁ tat. Sarvataḥ pāṇi-pāda... Överallt har Kṛṣṇa Sina händer och ben. Vad är det? Mina händer, din hand, dina ben - Det är Kṛṣṇa's. Precis som om någon säger att jag har filialer över hela världen. Så dessa filialer arbetar under leding av den högsta personen. På liknande sätt, Kṛṣṇa också. Kṛṣṇa kallas därför Hṛṣīkeśa, Hṛṣīkeśa. Så vår uppgift är... Bhakti betyder när vi engagera våra hṛṣīka våra indriyas, våra sinnen, i tjänst hos innehavaren av sinnena. Det är perfektion av livet. Det är vår perfektion... Men så fort vi vill använda våra sinnen för tillfredsställelse av våra sinnen, det kallas karma. Det kallas materiellt liv. Så därför, för en bhakta finns det inget materiellt. Det är īśāvāsyam idaṁ sarvam (ISO 1) Bhaktan ser att allt hör till Kṛṣṇa. śāvāsyam idaṁ sarvaṁ yat kiñca jagatyāṁ jagat, tena tyaktena bhuñjīthā.. Allt tillhör Kṛṣṇa. Därför vadhelst Kṛṣṇa ger oss... Precis som en mästare. Mästaren tilldelar något till tjänaren, "Du kan njuta av detta." Denna prasādam Prasāde sarva-duḥkhānāṁ hānir asyopajā... ...Detta är livet. Om du blir Kṛṣṇamedveten, om du förstår att "Allt tillhör Kṛṣṇa, även mina händer och ben, de tillhör också Kṛṣṇa, alla delar av min kropp, de tillhör Kṛṣṇa, då ska det användas för Kṛṣṇa "det kallas bhakti.

anyābhilāṣitā-śūnyaṁ
jñāna-karmādy-anāvṛtam
ānukūlyena kṛṣṇānu-
śīlanaṁ bhaktir uttamā
(Brs. 1.1.11)

Det Kṛṣṇa gjorde, det gjorde Arjuna. Han ville tillfredsställa sina sinnen genom att inte slåss, men han samtyckte efter att ha hört Bhagavad-gītā "Ja, Kṛṣṇa är den Högsta Personen."

ahaṁ sarvasya prabhavo
mattaḥ sarvaṁ pravartate
iti matvā bhajante māṁ
budhā bhāva-samanvitāḥ
(BG 10.8)

Dessa saker är mycket fint förklarat i Bhagavad-gītā. Det är förstudien av andligt liv. Och om vi verkligen är övertygade om lärdomarna i Bhagavad-gītā, då överlämnar vi oss till Kṛṣṇa. Kṛṣṇa vill det. Sarva-dharmān parityajya mām ekaṁ śaraṇaṁ vraja (BG 18.66). Han vill det. När vi faktiskt tar upp denna process, kallas detta śraddhā.. śraddhā.. Det har förklarats av Kavirāja Gosvāmīi, vad är meningen med śraddhā.