SV/Prabhupada 0342 - Vi är alla individer, och Krishna är också individ
Lecture on CC Adi-lila 7.7 -- Mayapur, March 9, 1974
Var och en av oss levande varelser, vi är alla induviduella personer, och Kṛṣṇa är också individuell person. Detta är kunskap. Nityo nityānāṁ cetanaś cetanānām eko yo bahūnāṁ vidadhāti kāmān (Kaṭha Upaniṣad 2.2.13). Kṛṣṇa, eller Gud, Han är också nitya, evig. Vi är också nitya, eviga. Na hanyate hanyamāne śarīre (BG 2.20). Vi dör inte. Det är den preliminära kunskapen om andlig förståelse, att "Jag är inte denna kropp, jag andesjäl, ahaṁ brahmāsmi, men jag är individuell." Nityo nityānām. Kṛṣṇa är en individuell person; Jag är också individuell person. När Kṛṣṇa säger att sarva-dharmān parityajya mām ekaṁ śaraṇaṁ vraja (BG 18.66), Det betyder inte att jag blir ett med Kṛṣṇa, eller att jag går samman med Kṛṣṇa's existens. Jag håller min individualitet, Kṛṣṇa håller sin individualitet, men jag accepterar att följa Hans order. Därför säger Kṛṣṇa i Bhagavad-gītā till Arjuna att "jag har sagt dig allt. Nu vad är ditt beslut? "Individuell. Det är inte så att Kṛṣṇa tvingar Arjuna. Yathecchasi tathā kuru: (BG 18.63) "Nu kan du göra vad du vill." Det är individualitet.
Så det här är den slutliga kunskapen, att, denna Māyāvāda filosofi, att bli en, smälta samman till existensen, smälta samman till existensen betyder att vi smälter samman med Krishna's order. Vår individualitet i nuläget är māyā, eftersom vi planerar så många saker. Därför krockar din individualitet med min individualitet. Men när det inte är några mer krockar - vi ska komma överens, " Då är den centrala punkten Kṛṣṇa" - det är enhet, inte att vi förlorar vår individualitet. Så som det står i all vedisk litteratur och talas av Kṛṣṇa, vi är alla individer. Alla är individer. Svayaṁ bhagavān ekale īśvara. Skillnaden är att Han är den högste härskaren, isvara. Īśvara betyder härskare. Faktiskt Han är härskare, och vi är också härskare, men vi är underordnade härskare. Därför är Han ekale īśvara, en härskare. Īśvaraḥ paramaḥ kṛṣṇa, i Brahma-saṁhitā. Ekale īśvara. Īśvara kan inte vara många. Det är inte īśvara. Māyāvāda- filosofin att alla är Gud, är inte den rätta slutsatsen. Det är slyngelaktighet. Kṛṣṇa säger, mūḍha. Na māṁ prapadyante mūḍhāḥ (BG 7.15). Den som inte underkastar sig den högsta īśvara, den Högste Herren, du bör veta det mycket väl att "Här är en mūḍha, lymmel" eftersom det inte är så att alla kan bli īśvara. Det är inte möjligt. Då finns det ingen mening med īśvara. Īśvara betyder härskare. Antag att vi är i en grupp, denna vår Internationella rörelse. Om alla blir härskare eller ācārya, hur kan det hanteras? Nej, det måste finnas någon chef. Det är principen i vårt dagliga liv. Vi följer våra politiska ledare. Vi kan inte säga att "jag tillhör detta parti" om jag inte följer en ledare. Det är naturligt.
Så det är den vediska framställningen nityo nityānāṁ cetanaś cetanānām (Katha Upaniṣad 2.2.13). Det måste finnas en ledare, ledare av samma kvalitet, nitya. Jag är nitya, Kṛṣṇa är nitya. Kṛṣṇa är också levande varelse; Jag är också levande varelse. Nityo nityānāṁ cetanaś cetanānām. Så vad är skillnaden mellan Kṛṣṇa och mig? Skillnaden är att det finns två nityas eller två cetanaś. En beskrivs som ental, och den andra beskrivs som flertal. Nityo nityānām. Denna nityānām är flertal, och Nitya är en. Så Gud är nitya, en, ental, och vi, vi som styrs. Vi är flertal. Detta är skillnaden. Och hur styr Han flertalet? Eftersom eko yo bahūnāṁ vidadhāti kāmān. Han förser oss med alla nödvändigheter i livet, alla dessa flertal; därför är Han īśvara, Han är Kṛṣṇa, Han är Gud. En som ger alla livets nödvändigheter, Han är īśvara, Han är Kṛṣṇa, Han är Gud. Så vi kan mycket väl förstå att vi upprätthålls av Kṛṣṇa, och varför skulle vi inte styras av honom? Detta är ett faktum.