SV/Prabhupada 0466 - Svart orm är mindre farlig än än mänsklig orm
Lecture on SB 7.9.8 -- Mayapur, February 28, 1977
En man med orm-kvalitet är mycket farlig.
- sarpaḥ krūraḥ khalaḥ krūraḥ
- sarpāt krūrataraḥ khalaḥ
- mantrauṣadhi-vaśaḥ sarpaḥ
- khalaḥ kena nivāryate
"Det finns två avundsjuka levande varelser. Den ena är en orm, svart orm, och en är en människa med kvaliteten som en svart orm. " Han kan inte se något gott. Sarpaḥ krūraḥ. Ormen är avundsjuk. Utan någon orsak biter han. En orm är där på gatan, och om du råkar gå förbi honom han blir så arg, omedelbart han biter. Så detta är ormens natur. Likaså finns det personer som ormen. Utan något fel kommer de och anklagar dig. De är också ormar. Men Cāṇakya Pandita säger att "Denna svarta orm är mindre skadlig än den mänskliga ormen." Varför? "Nu, denna svarta orm, genom att sjunga några mantra eller med någon ört kan du föra honom under din kontroll. Men den här mänskliga ormen kan du inte. Det är inte möjligt.
"Så det kommer att bli ... Denna Hiraṇyakaśipu beskrivs även av Prahlāda Mahārāja som en orm. När Nṛsiṁha-deva är så arg, så han kommer att säga senare, att modeta sādhur api vṛścika-sarpa-hatyā (SB 7.9.14): "Min Herre, Du var mycket arg på min far. Nu när han är färdig. så finns det finns ingen anledning för Dig att fortsätta att vara arg. Var lugn. Ingen är olycklig för att min far har dödats, var så säker. Så det finns ingen orsak till kval. Dessa alla, dessa halvgudar, Lord Brahmā och andra, de är alla dina tjänare. Jag är också Din tjänares tjänare. Så nu är den avundsjuka ormen dödad, alla är nöjda. " Så han gav detta exempel att sādhur api vṛścika-sarpa-hatyā: en sādhu, en helig person, gillar aldrig att döda någon levande varelse. De är inte nöjda ... Även om en liten myra dödas, de är inte nöjda: "Varför ska en myra dödas?" För att inte att tala om andra, även en liten myra. Para-duḥkha-duḥkhī. Det kan vara en myra, obetydlig, men vid tidpunkten för dödsfallet har han lidit, då är en Vaiṣṇava olycklig: "Varför ska en myra dödas?" Detta är para duḥkha-duhkhi. Men en sådan Vaiṣṇava är glad när en orm och en skorpion dödas. Modeta sādhur api vṛścika-sarpa-hatya. Så alla är nöjda när en orm eller skorpion dödas, eftersom de är mycket, mycket farliga. Utan någon anledning de biter och skapar förstörelse.
Så det finns dessa ormlika personer, de är avundsjuka på vår rörelse; de motsätter sig. Det är naturen. Prahlāda Mahārāja mötte också motstånd från sin far, vad ska man inte säga om andra. Dessa saker kommer att hända, men vi bör inte bli besvikna, som Prahlāda Mahārāja aldrig blev besviken trots att han blev trakasserad på så många sätt. Han gavs gift, han kastades bland ormar och han kastades från berget, han satte under fötterna på en elefant. På så många sätt sattes ... Caitanya Mahāprabhu har därför instruerat oss att "Var inte besviken. Vänligen låt bli." Tṛṇād api sunīcena taror api sahiṣṇunā(CC Adi 17.31): vara mer toleranta än trädet. Var, jag menar, man ska vara ödmjuka och mer ödmjuk än gräset. Dessa saker kommer att hända. I ett liv om vi kultiverar vår Kṛṣṇamedvetna attityd, även om det är lite lidande, inte bry sig. Gå vidare med Kṛṣṇamedvetande. Bli inte besviken eller hopplös, även om där finns vissa problem. Det uppmuntras av Kṛṣṇa i Bhagavad-gītā, āgamāpāyino 'nityās tāṁs titikṣasva bhārata (BG 2.14): "Min käre Arjuna, även om du känner någon smärta, denna kroppsliga smärta, det kommer och går. Ingenting är permanent, så inte bry sig för dessa saker. Gå vidare med din plikt. "Detta är Kṛṣṇa's instruktion. Prahlāda Mahārāja är det praktiska exemplet, och vår plikt är att följa i spåren av en sådan människa som Prahlāda Mahārāja.