View source for SV/Prabhupada 0513 - Det finns så många andra kroppar, 8,400,000 typer av kroppar

<!-- BEGIN CATEGORY LIST -->
[[Category:1080 Swedish Pages with Videos]]
[[Category:Prabhupada 0513 - in all Languages]]
[[Category:SV-Quotes - 1973]]
[[Category:SV-Quotes - Lectures, Bhagavad-gita As It Is]]
[[Category:SV-Quotes - in United Kingdom]]
<!-- END CATEGORY LIST -->
<!-- BEGIN NAVIGATION BAR -- DO NOT EDIT OR REMOVE -->
{{1080 videos navigation - All Languages|Swedish|SV/Prabhupada 0512 - De som har överlämnat sig till den materiella naturen, de måste lida|0512|SV/Prabhupada 0514 - Här, njutning betyder lite frånvaro av smärta|0514}}
<!-- END NAVIGATION BAR -->
<!-- BEGIN ORIGINAL VANIQUOTES PAGE LINK-->
<div class="center">
'''<big>[[Vaniquotes:Our business should be not to associate with the material qualities. Even up to goodness. Material quality, goodness means the brahminical quality. Sattva sama damas titiksa. So devotional service is transcendental|Original Vaniquotes page in English]]</big>'''
</div>
----
<!-- END ORIGINAL VANIQUOTES PAGE LINK-->

<!-- BEGIN VIDEO LINK -->
{{youtube_right|zYWJjnLqdko|Det finns så många andra kroppar, 8,400,000 typer av kroppar<br />- Prabhupāda 0513}}
<!-- END VIDEO LINK -->

<!-- BEGIN AUDIO LINK -->
<mp3player>https://s3.amazonaws.com/vanipedia/clip/730828BG.LON_clip4.mp3</mp3player>
<!-- END AUDIO LINK -->

<!-- BEGIN VANISOURCE LINK -->
'''[[Vanisource:Lecture on BG 2.25 -- London, August 28, 1973|Lecture on BG 2.25 -- London, August 28, 1973]]'''
<!-- END VANISOURCE LINK -->

<!-- BEGIN TRANSLATED TEXT -->
När man frågar varför man har fått en kungs kropp, och varför han har fått, en annan har fått grisens kropp. Det finns så många andra kroppar, 8,400,000 olika typer av kroppar. Så varför är skillnaden där? Denna skillnad förklaras i Bhagavad-gītā. Kāraṇam. Kāraṇam betyder orsak. Varför dessa sorter är ..., kāraṇaṁ guṇa-saṅgo 'sya. Asya, jīvasya. Han umgås med olika typer av egenskaper, och därför får han olika typer av kroppar. Kāraṇaṁ guṇa-saṅgo 'sya.

Därför bör vår verksamhet inte vara att umgås med de materiella kvaliteterna. Även upp till godhet. Materiell kvalitet, godhet innebär Brahminisk kvalitet. Sattva śama damas titikṣā. . Så hängiven tjänst är transcendental till dessa goda egenskaper också. I denna materiella värld, om han på ett eller annat sätt, har tagit födsel i en brāhmaṇa-familj eller han utför sina uppgifter, exakt som en strikt brāhmaṇa, fortfarande är han betingad under den materiella naturens lagar. Och för att inte tala om andra, de som är i belägna i lidelse och okunnighet. Deras position är mest förfärlig. Jaghanya-guṇa-vṛtti-sthā adho gacchanti tāmasāḥ: ([[Vanisource:BG 14.18 (1972)|BG 14.18]]) De som är belägna i okunnighet, jaghanya, mycket förfärligt tillstånd. Så för närvarande ... Det är śūdra. Kalau śūdra-sambhavaḥ. I denna tid av Kali, är alla belägna i okunnighet. Śūdra. De vet inte eftersom de inte har någon ... En som vet att "Jag är andesjäl, jag är inte denna kropp," han är brāhmaṇa. Och en som inte vet, han är śūdra, kṛpaṇa. Etad vidita prāye sa brāhmaṇa. Alla dör, det är okej, men en som dör efter att veta den andliga sanningen ... Precis som här, de elever som försöker förstå vad som är andligt liv, och på ett eller annat sätt, om han förstår att han är andesjäl åtminstone, då blir han brāhmaṇa. Han blir brāhmaṇa. Etad vidita. Och en som inte förstår, han är kṛpaṇa. Kṛpaṇa betyder snåljåp. Brahmana betyder liberal. Dessa är shastras föreskrift.

Så först av allt måste vi bli brāhmaṇa. Sen Vaiṣṇava. Brāhmaṇa vet helt enkelt att "jag är andesjäl" ahaṁ brahmāsmi. Brahma jānāti iti brahmana. Brahma-bhūtaḥ prasannātmā ([[Vanisource:BG 18.54 (1972)|BG 18.54]]). Genom en sådan kunskap blir man prasannātmā. Betyder lättad. När du känner lättnad ... Om du har belastning på huvudet, och bördan tas bort, känner du lättnad, på samma sätt, denna okunnighet att "Jag är denna kropp" är en stor börda, en börda för oss. Så när du blir av med denna börda, då känner du dig lättad. Brahma-bhūtaḥ prasannātmā (BG 18,54). Innebär att när jag faktiskt förstår att "jag är inte denna kropp, jag är själ" och han måste arbeta så hårt för att upprätthålla denna kropp, så han känner lättnad att "Varför arbetar jag så hårt för denna klump av materiella ting? Låt mig utföra det som är nödvändigt i livet, det andliga livet. " Det är en stor lättnad. Det är en stor lättnad. Brahma-bhūtaḥ prasannātmā na śocati na kāṅkṣati ([[Vanisource:BG 18.54 (1972)|BG 18.54]]). Lättnaden innebär att det inte finns någon önskan, inget mer jämmer. Detta är brahma-bhūtaḥ.
<!-- END TRANSLATED TEXT -->