SV/Prabhupada 0580 - Om du engagerar dig i tjänst till Krishna, kommer du att känna ny uppmuntran

From Vanipedia
Jump to: navigation, search



Om du engagerar dig i tjänst till Krishna, kommer du att känna ny uppmuntran
- Prabhupāda 0580


Lecture on BG 2.21-22 -- London, August 26, 1973

Sarvasya cāhaṁ hṛdi sanniviṣṭaḥ "Jag sitter i allas hjärta." Ta reda på Gud, ta reda på Kṛṣṇa. På flera ställen, hela den vediska litteraturen, guhāyām. Guhāyām innebär i hjärtat. Sarvasya cāhaṁ hṛdi sanniviṣṭo mattaḥ smṛtir jñānam apohanaṁ ca (BG 15.15). Den högsta chefen, Kṛṣṇa, sitter där och Han styr, " Denna levande varelse vill uppfylla sin önskan på detta sätt." Han ger anvisningar till den materiella naturen. " Förbered ett fordon, kropp, för en skojare på detta sätt. Han vill njuta. Okej, låt honom njuta." Detta pågår. Vi är alla skojare, vi skapar våra olika levnadssätt. "Jag tror." Så du tänker. Så fort du tänker ... Men vi kan inte uppfylla våra önskningar utan sanktion från Gud. Det är inte möjligt. Men eftersom vi envisas, att "jag vill uppfylla min önskan på detta sätt" Kṛṣṇa sanktionerar "Okej." Precis som ett barn håller fast vid att äga något. Fadern ger, "Okej, ta det." Så alla dessa kroppar vi får, även om de är sanktionerade av den Högsta Herren, men Han sanktionerar med motvilja att "Varför denna skojare vill så här?" Detta är vår position. Därför säger Kṛṣṇa till slut, sarva-dharmān parityajya, (BG 18.66) "Ge upp dessa dumheter, 'Jag vill ha den här kroppen, jag vill ha den där kroppen, jag vill njuta av livet på detta sätt' - ge upp all denna nonsens."

Så här i den vediska litteraturen finner vi att både Herren och den levande varelsen, de är belägna i hjärtat. Den levande varelsen, jīva, önskar, och härskaren sanktionerar, och prakṛti eller den materiella naturen ger kroppen. "Här är kroppen, redo, sir. Kom hit." Därför är den ursprungliga orsaken till vår intrassling eller befrielse vår önskan. Eftersom vi önskar. Om du vill, om du vill bli fri från inblandningen av födelse, död, ålderdom och sjukdom, är den redo. Och om du vill fortsätta den här inblandningen av byte av kroppen, vāsāṁsi jīrṇāni ... Eftersom du inte kan njuta av det andliga livet i denna materiella kropp. Du kan njuta av denna materiella värld med denna materiella kropp. Och om du vill njuta av det andliga livet, då måste man njuta i en andlig kropp. Men vi har ingen information om det andliga livet, andlig njutning, vi önskar helt enkelt att njuta av denna värld. Punaḥ punaś carvita-carvaṇānām (SB 7.5.30), tuggar det redan tuggade. Samma sex, samma man och kvinna, de njuter hemma. Samma igen på en nakendans. Objektet är densamma, sex, här eller där. Men de tänker: "Om jag går på teater eller nakendans, kommer det att bli väldigt njutbart." Så det kallas punaḥ punaś carvita-carvaṇānām (SB 7.5.30), tugga det redan tuggade. Samma sexliv hemma, tugga, och gå till nakenklubb, tugga. Tugga det redan tuggade. Det finns ingen rasa. Det finns ingen humor, smak; därför är de besvikna. Eftersom saken är densamma. Precis som du tuggar på ett sockerrör och tar ut saften, och igen om du tuggar, vad kommer du att få? Men de är så tröga i huvudet, så skojare, de vet inte. De försöker få, jag menar, nöjen som de redan haft, som de redan smakat. Punaḥ punaś carvita-carvaṇānām (SB 7.5.30). Adānta-gobhir viśatāṁ tamisraṁ punaḥ punaś carvita-carvaṇānām. En människa ... Du kan se att när hundarna, har sexliv, de har ingen skam. Så många lustfyllda människor står där och ser. Att se innebär att de är villiga, "Om jag kunde njuta på gatan så där." Och ibland gör de. Detta pågår. Punaḥ punaś carvita-carvaṇānām (SB 7.5.30).