SV/Prabhupada 0621 - Den Krishnamedvetna rörelsen lär oss att underordna oss till en auktoritet



Lecture on BG 13.1-2 -- Miami, February 25, 1975

Så vår Kṛṣṇamedvetna rörelse lär människor att bli undergivna inför auktoriteten. Det är början på kunskap. Tad viddhi praṇipātena paripraśnaa sevayā (BG 4.34). Om du vill lära dig den transcendentala kunskapen, som ligger utanför ditt tänkande, känsla och vilja ... Mental spekulation innebär tänkande, känsla och vilja, psykologi. Men ämnet som är bortom ditt tänkande. Så Gud eller något om Gud ligger utanför gränsen för vårt tänkande, spekulation. Därför måste vi lära oss det undergivet. Tad viddhi praṇipātena, praṇipāta betyder underordna sig. Prakṛṣṭa-rūpeṇa nipāta. Nipāta betyder undergivenhet. Tad viddhi praṇipātena paripraśnena. Först och främst ta reda på någon där du helt kan överlämna dig. Sen kan du ställa frågor om transcendentala ämnen. Precis som Arjuna följer strikt.

Han har först och främst underordnat sig Kṛṣṇa. Śiṣyas te 'haṁ śādhi māṁ prapannam: (BG 2.7) "Min kära Kṛṣṇa, vi pratar vänligt, på lika nivå. Så Du kommer att prata något, och jag ska tala något. På detta sätt kommer vi helt enkelt att slösa bort vår tid, och det kommer inte att bli någon slutsats. Därför underordnar jag mig som lärjunge. Vad du än säger kommer jag att acceptera.

"Detta är det första villkoret. Först och främst ta reda på en sådan person som på vilken du har full tro på att vad han än säger kommer du att acceptera. Det är guru. Om du tror att du vet bättre än din guru, så är det ingen nytta. Först och främst leta reda på den person som är bättre än du. Sen överlämnar du dig. Därför är reglerna och föreskrifterna att ingen ska blint acceptera någon guru, Och ingen borde blint acceptera någon lärjunge. De måste pröva varandra, åtminstone i ett år så att den blivande lärjungen också kan förstå, "om jag kan acceptera den här personen som min guru" och den potentiella gurun kan också förstå, "om denna person kan bli min lärjunge". Detta är instruktionen av Sanātana Gosvāmī i hans Hari-bhakti-vilāsa.

Så här har Arjuna accepterat Kṛṣṇa som sin guru. Och han säger undergivet att prakṛtiṁ puruṣaṁ caiva (BG 13.1). Prakṛti, prakṛti betyder natur och puruṣa betyder naturens exploaterare. Precis som här i den här materiella världen, särskilt i västländerna, de är väldigt förtjusta i att utveckla outvecklade länder. Det betyder att exploatera, eller bli puruṣa, njutare. Ni amerikaner, ni kom från Europa, och nu har ni utvecklat hela Amerika, mycket fina städer, och mycket välutvecklade. Det kallas att exploatera resurserna. Så prakṛti, naturen, och vi är levande varelser, särskilt människan, de är puruṣa. Men i verkligheten är vi inte njutare. Vi är falska njutare. Vi är inte njutare i den meningen: Antag att ni är amerikaner. Ni har utvecklat denna trakt av land som kallas Amerika mycket fint. Men du kan inte njuta. Ni tänker att ni njuter, men ni kan inte njuta. Efter en tid kommer du att sparkas ut, "Gå härifrån". Så hur är du njutare? Du kanske tror att "åtminstone i femtio år eller hundra år njuter jag." Så du kan säga att du kan njuta, så kallad njutning. Men du kan inte vara permanent njutare. Det är inte möjligt.