SV/Prabhupada 0789 - Fältet av aktiviteter,ägaren av fältet och den som övervakar fältet
Lecture on BG 13.4 -- Paris, August 12, 1973
Hängiven: Översättning, "Lyssna på min korta beskrivning av detta fält för aktiviteter, och hur det är beskaffat , vad dess förändringar är, varifrån det produceras, vem som den kännaren av fältet för aktiviteter är, och vad hans influenser är. "
Prabhupāda: Tat kṣetram (BG 13.4). Idaṁ śarīraṁ kaunteya kṣetram ity abhidhīyate (BG 13.2). Så Kṛṣṇa har redan förklarat, kṣetra betyder idaṁ śarīram. Śarīram betyder den här kroppen. Tat kṣetram. Först av allt måste du förstå att denna kropp eller något fält för aktiviteter, var som helst, de tre sakerna finns där: fältet för aktiviteter, Fältets ägare och fältets övervakare. Du kan kolla och räkna var som helst. Så säger Kṛṣṇa kṣetra-jñaṁ cāpi māṁ viddhi. Det finns två kṣetrajñaḥ och en kṣetra. Ett fält för aktiviteter och två personligheter, kṣetrajñaḥ. En är att anse som boende och den andra ska vara ägaren.
Precis som i det här huset är vi boende. Huset är kṣetra, fältet för aktiviteter. Hyresvärden är ägaren och vi är boende. Två kṣetrajñaḥ. Denna fastighet är av intresse för två personer. Den ena är boende och den andra är ägaren. På samma sätt, var som helst, någon del av världen, var som helst du går, hittar du dessa tre saker: Ett, fältet för aktiviteter och de andra två är en boende och en ägare. Om man förstår dessa tre saker, och han kan studera överallt dessa tre saker, då: kṣetra-kṣetrajñayor yad jñānam. Denna kunskap, att förstå överallt att det finns ett fält för aktiviteter och två personer är intresserade av det fältet för aktiviteter ... En är ägaren, en annan är boenden. Om du bara studerar dessa tre saker, då: taj-jñānaṁ jñānam (BG 13.3). Det är kunskap. Annars bara skojare och dårar, det är allt. Mataṁ mama.
Detta är jñānam. Men fråga någon för närvarande, vem är ägaren, vem är boenden och vad är fältet för aktiviteter? Om du frågar tre saker, kommer ingen att kunna svara. Det betyder att alla är skojare för närvarande. Eller de vet inte. Kṣetra-kṣetrajñayor yaj-jñānam, säger Kṛṣṇa, "Denna relation mellan fältet för aktiviteter och ägaren."
Precis som i jordbruket. Marken ägs av staten eller kungen. Och det hyrs eller upptas av någon annan. Och landet är fältet för aktiviteter. Så Kṛṣṇa ger ledning. Kṛṣṇa ger riktning, och den levande varelsen är där.
Han agerar enligt den ledningen. Så både Kṛṣṇa och den levande personen sitter i ett träd. Det anges i Upaniṣad. Två fåglar sitter i ett träd. En äter trädets frukt och den andra helt enkelt bevittnar. Fågeln som bevittnar är Kṛṣṇa. Och fågeln som äter trädets frukter, han är den levande varelsen. Māyāvādī-filosoferna, de kan inte skilja mellan jīva själen, jīvātmā och Paramātmā. De vet det, men för att de är monister, för att fastställa sin teori, säger de att det inte finns två, det finns en. Nej, Kṛṣṇa säger två. En kṣetrajñaḥ, jīvātmā och den andra kṣetrajñaḥ Han är, Kṛṣṇa. Skillnaden mellan de två är att den enskilda levande varelsen vet bara om hans kṣetra eller kropp, men den andra levande varelsen, den högsta levande personen, Han känner alla kroppar.