View source for SV/Prabhupada 0908 - Jag kan försöka bli lycklig, men om Krishna inte sanktionerar, kommer jag aldrig att bli lycklig

<!-- BEGIN CATEGORY LIST -->
[[Category:1080 French Pages with Videos]]
[[Category:French Pages - 207 Live Videos]]
[[Category:Prabhupada 0908 - in all Languages]]
[[Category:SV-Quotes - 1973]]
[[Category:SV-Quotes - Lectures, Srimad-Bhagavatam]]
[[Category:SV-Quotes - in USA]]
[[Category:SV-Quotes - in USA, Los Angeles]]
[[Category:French Language]]
<!-- END CATEGORY LIST -->
<!-- BEGIN NAVIGATION BAR -- TO CHANGE TO YOUR OWN LANGUAGE BELOW SEE THE PARAMETERS OR VIDEO -->
{{1080 videos navigation - All Languages|French|FR/Prabhupada 0907 - Dans le monde spirituel, la soi-disant immoralité est également bonne|0907|FR/Prabhupada 0909 - Je fus obligé de venir à cette position d'effectuer l'ordre de mon Guru Maharaja|0909}}
<!-- END NAVIGATION BAR -->
<!-- BEGIN ORIGINAL VANIQUOTES PAGE LINK-->
<div class="center">
'''<big>[[Vaniquotes:A devotee knows that: "Whatever intelligence, I have got, I may try to become happy, if Krsna does not sanction, I'll never be happy." This is the distinction between devotee and nondevotee|Original Vaniquotes page in English]]</big>'''
</div>
----
<!-- END ORIGINAL VANIQUOTES PAGE LINK-->

<!-- BEGIN VIDEO LINK -->
{{youtube_right|5Ql05nKTsOg|Jag kan försöka bli lycklig, men om Krishna inte sanktionerar, kommer jag aldrig att bli lycklig <br/>- Prabhupāda 0908}}
<!-- END VIDEO LINK -->

<!-- BEGIN AUDIO LINK (from English page -->
<mp3player>https://s3.amazonaws.com/vanipedia/clip/730419SB-LOS_ANGELES_clip2.mp3</mp3player>
<!-- END AUDIO LINK -->

<!-- BEGIN VANISOURCE LINK (from English page) -->
'''[[Vanisource:730419 - Lecture SB 01.08.27 - Los Angeles|730419 - Lecture SB 01.08.27 - Los Angeles]]'''
<!-- END VANISOURCE LINK -->

<!-- BEGIN TRANSLATED TEXT (from DotSub) -->
----------------------------------------------
Vilken som helst relation ... Precis som Prahlāda Mahārāja. Prahlāda Mahārāja står och hans far blir dödad. Är det moraliskt? Vill du se din pappa dödas i din närvaro, och du står där? Du protesterar inte. Är det moraliskt? Ingen kommer att godkänna det, att det här är moraliskt, nej. Men faktiskt så hände det, att Hiraṇyakaśipu blev dödad ... Bilden är här, och Prahlāda Mahārāja försöker ge en krans till mördaren. (skratt) "Min kära Herre, mördare, ta Du den här kransen. Du dödar min pappa. Du är en väldigt bra pojke. "(Skratt) Du ser. Detta är, det här är andlig förståelse. Ingen kommer att godkänna att du ... Om du inte kan skydda din pappa måste du protestera, du måste gråta: "Här min far dödas. Kom, kom, kom. Hjälp ..." Nej. Han är förberedd med kransen. Och när han dödades sa han till Nṛsiṁhadeva: "Min kära Herre, nu är min far dödad. Så alla är glada. Du kan nu mildra ditt arga humör. " Ingen är olycklig. Han sa det här ordet. Modeta sādhur api vṛścika-sarpa-hatyā ([[Vanisource:SB 7.9.14|SB 7.9.14]]). Modeta sādhur api. En sādhu, en helig person, godkänner aldrig att man borde dödas. Aldrig. Även ett djur. En sādhu godkänner inte. Varför ska djur dödas? Det är sādhus verksamhet. Men Prahlāda Mahārāja säger: modeta sādhur api. En sādhu, en helig person, är också nöjd. När? När en skorpion eller en orm dödas. De är också levande varelser. En sādhu är aldrig nöjd med att en annan levande varelse dödas, men Prahlāda Mahārāja säger "Även en sādhu är glad när en orm dödas eller en skorpion dödas. Så min pappa är precis som en orm eller skorpion. Så han är dödad. Därför är alla glada. " Alla var ... En sådan demon, som helt enkelt bekymrar de hängivna, en sådan demon, en mycket farlig demon. Så när en sådan demon dödas är även heliga människor nöjda. Även om heliga personer, de vill inte att någon skall dödas. Så Kṛṣṇa är akiñcana-vitta.Den som har förlorat allt materiellt, för honom är Kṛṣṇa den enda trösten.

Så Kṛṣṇa är så snäll att om någon vill ha materiellt välstånd, och vill samtidigt bli en hängiven ... Det står i Caitanya-caritāmṛta att "Någon vill ha mig. Samtidigt vill han ha materiellt välstånd. Han är en dåre. Han är en dåre. " Därför är människor väldigt rädda att komma till Kṛṣṇamedvetande. "Åh, mitt materiella välstånd kommer att upphöra." För att de vill, vill inte, vill inte ha det. De vill hålla sig till ... I allmänhet går de till kyrkan, går till templet för materiellt välstånd. "Gud ger oss vårt dagliga bröd." Detta är materiellt välstånd. Eller "Ge mig det här, ge mig det." Men de betraktas också som fromma för att de har kontaktat Gud.

Ateistklassen, de närmar sig inte. De säger: "Varför ska jag närma mig Gud? Jag ska skapa min rikedom, genom vetenskapens framsteg kommer jag att vara lycklig. " De är duṣkṛtinaḥ, mest syndiga, en som säger så, att: "För mitt välstånd ska jag bero på min egen styrka, min egen kunskap." De är duṣkṛtinaḥ. Men en som tror att "Mitt välstånd beror på Guds nåd", de är fromma. De är fromma. För att trots allt, utan sanktion av Gud, kan ingenting uppnås. Det är ett faktum. Tāvad tanur idaṁ tanūpekṣitānām (?). Det är också uttalande om ... Att vi har upptäckt så många motverkande metoder för att minska vårt nödläge, men om det inte sanktioneras av Gud, kommer dessa motsatta propositioner misslyckas.

Exemplet är ... Precis som du har upptäckt fin medicin, mycket kvalificerad läkare. Det är okej. Men när en man är sjuk, fråga läkaren: "Kan du garantera patientens liv?" Han kommer aldrig att säga: "Nej, det kan jag göra. Jag kan inte göra det. Jag försöker mitt bästa. Det är allt." Det betyder att sanktionen är i Guds hand. "Jag är helt enkelt ett instrument. Om Gud inte vill att du ska leva, då kommer alla mina läkemedel, all min vetenskapliga kunskap, medicinska kunskaper, att misslyckas. " Den slutgiltiga sanktionen är Kṛṣṇa. De, de dumma, de vet inte. De är, de är ... Därför kallas de mūḍha, lymmlar. Att vad du än gör är det väldigt bra, men i slutändan, om det inte är sanktionerat av Gud, av Kṛṣṇa, blir allt ett misslyckande. De vet inte det. Därför är de mūḍhas. Och en hängiven vet att: "Vilken intelligens jag än har, jag kan försöka bli lycklig, men om Kṛṣṇa inte sanktionerar, blir jag aldrig glad. " Detta är skillnaden mellan en hängiven och en icke hängiven.
<!-- END TRANSLATED TEXT -->