SV/Prabhupada 0796 - Tro inte att det är jag som talar. Jag är bara ett instrument. Verklig talare är Gud
Lecture on BG 6.1-4 -- New York, September 2, 1966
Så här sägs det, śrī-bhagavān uvāca. Guddomens Högsta Personlighet talar. När Han talar betyder det att han talar med all kunskap. Hans kunskap har inget fel. Vår kunskap har många, så många brister. Vi begår misstag, vi är i illusion. Ibland talar vi något och i vårt hjärta finns det något annat. Det betyder att vi luras. Och vår erfarenhet är ofullkomlig eftersom våra sinnen är ofullkomliga. Därför kan jag inte säga något till dig. Om du frågar mig, "Swamiji, vad är det du talar om?" Jag talar helt enkelt vad Guddomens Högsta Personlighet har sagt. Jag upprepar bara samma ord. Det är allt. Tänk inte att jag pratar. Jag är helt enkelt ett instrument. Verklig talare är Guddomens Högsta Personlighet, som är utan och inom. Så vad säger Han? Han säger, anāśritam ...
- anāśritaḥ karma-phalaṁ
- kāryaṁ karma karoti yaḥ
- sa sannyāsī ca yogī ca
- na niragnir na cākriyaḥ
- (BG 6.1)
Anāśritaḥ. Anāśritaḥ betyder utan skydd. Karma-phalam. Alla arbetar, förväntar sig ett resultat. Vad du än gör, arbete, förväntar du dig ett resultat. Här säger Bhagavān, Guddomens Högsta Personlighet säger, att "Den som arbetar utan skydd för resultatet ..." Han arbetar. Om han inte förväntar sig något resultat, varför arbetar han då? Om inte ... Antag att jag frågar någon att arbeta så här. Då kommer han att förvänta sig något, något resultat, någon ersättning, någon belöning eller någon lön. Det är sättet att arbeta här. Men Kṛṣṇa föreskriver att anāśritaḥ karma-phalam, "En som arbetar utan förväntningar på resultat eller belöning." Varför arbetar han då? Kāryam. "Det är min plikt, det är min plikt." Inte med ett resultat, utan som plikt. "Jag är skyldig att göra detta." Kāryaṁ karma karoti yaḥ. På så sätt, om någon arbetar, sa sannyāsī, han är faktiskt i försakelsens order av livet.
Det finns fyra stadier av livet enligt vedisk kultur. Vi har många gånger förklarat för er, att brahmacārī, gṛhastha, vānaprastha och sannyāsī. Brahmacārī betyder studentliv, att bli utbildad i andlig förståelse, Kṛṣṇamedvetande, fullt utbildad. Han kallas brahmacārī. Sedan, efter full träning, accepterar han en hustru, han blir gift, och bor med familj och barn. Det kallas gṛhastha. Sedan, efter femtio år, lämnar han barnen ensam och lämnar hemmet tillsammans med sin fru och reser till de heliga platserna. Det kallas vānaprastha, pensionerat liv. Och till sist ger han upp sin fru till vård av sina barn, vuxna barn, och han är ensam. Och det kallas sannyāsa, eller avsagda livsordningen. Så dessa fyra livsordningar finns där.
Nu säger Kṛṣṇa att helt enkelt avsagdhet är inte allt. Helt enkelt avsagdhet är inte allt. Det måste finnas en viss plikt. Kāryam. Kāryam betyder "det är min plikt". Nu, vad är den plikten? Han har avstått från familjelivet. Han har inte längre något som stör om hur man försörjer sin fru och sina barn. Vad är hans plikt? Den plikten är mycket ansvarsfull— att arbeta för Kṛṣṇa. Kāryam. Kāryam betyder att det är den verkliga plikten. Det finns två typer av uppgifter i vårt liv. En plikt är att tjäna illusionen, och den andra är plikten att tjäna verkligheten. När du tjänar verkligheten, kallas den verklig sannyāsa. Och när vi tjänar illusionen kallas det māyā. Nu, antingen för att tjäna verkligheten eller att tjäna illusionen, jag är i en sådan position att jag måste tjäna. Min ställning är inte att bli mästaren utan att bli tjänaren. Det är min konstitution.