SV/Prabhupada 0982 - Så fort vi får en bil, hur rutten den än må vara, tänker vi att den är väldigt fin
720905 - Lecture SB 01.02.06 - New Vrindaban, USA
Så Bhāgavata säger yasyātma-buddhiḥ kuṇape tri-dhātuke, Jag är inte den här kroppen. Detta är ett fordon. Precis som vi åker i en bil, kör bil. Jag är inte den här bilen. På samma sätt är detta en yantra, bil, mekanisk bil. Kṛṣṇa eller Gud har gett mig den här bilen, jag ville ha det. Det anges i Bhagavad-gītā, īśvaraḥ sarva-bhūtānāṁ hṛd-deśe 'rjuna tiṣṭhati (BG 18.61). "Min kära Arjuna, Herren som Paramātmā sitter i allas hjärtan." Bhrāmayan sarva-bhūtāni yantrārūḍhāni māyayā (BG 18.61)): "och Han ger chansen till den levande varelsen att resa, att vandra" sarva-bhūtāni, "över hela universum." Yantrārūḍhāni māyayā, åker i en bil, kör en bil som givits av den materiella naturen. Så faktiskt är vår position att jag är själ, Jag har fått en fin bil - det är inte en fin bil, men så fort vi får en bil, hur rutten den än kan vara, vi tycker att den är väldigt fin, (skratt) och identifierar oss med den bilen. "Jag har den här bilen, jag har den bilen." Man glömmer ... Om man kör en mycket dyr bil glömmer han sig själv att han är en fattig man. Han tycker att "Jag är den här bilen." Detta är identifiering.
Så yasyātma-buddhiḥ kuṇape tri-dhātuke sva-dhīḥ kalatrādiṣu bhauma ijya-dhīḥ (SB 10.84.13). Den som tänker på denna kropp som sig själv, och kroppsliga relationer, sva-dhīḥ, "De är mina egna. Min bror, min familj, min nation, min kommun, mitt samhälle" så många saker, jag, jag och mina. Misforståelse av "jag" som denna kropp och missuppfattning av "min" i förhållande till kroppen. Yasyātma-buddhiḥ kuṇape tri-dhātuke sva-dhīḥ kalatrādiṣu bhauma ijya-dhīḥ (SB 10.84.13),. Bhauma ijya-dhīḥ, bhūmi, bhūmi betyder mark. Ijya-dhīḥ, ijya betyder tillbedjan. Så för närvarande är det mycket starkt påhittat att "jag är den här kroppen" och "jag är amerikansk" och "jag är indisk", "jag är europeisk", "jag är hinduisk", "jag är muslim" "Jag är brāhmaṇa", "Jag är kṣatriya", "Jag är śūdra". "Jag är det här, de ...", så många. Detta är mycket starkt och bhauma ijya-dhīḥ, det är för att jag identifierar med en viss typ av kropp, och varifrån kroppen har kommit ut, är landet dyrkbart. Det är nationalism. Så yasyātma-buddhiḥ kuṇape tri-dhātuke sva-dhīḥ kalatrādiṣu bhauma ijya-dhīḥ (SB 10.84.13), yat-tīrtha-buddhiḥ salile och tīrtha, plats för pilgrimsfärd.
Vi går, vi tar bad i floden, som de kristna, de tar bad i Jordanfloden, eller hinduer, de går till Hardwar, tar bad i Ganges eller Vṛndāvana, de tar bad. Men de tänker genom att ta bad i det vattnet, hans jobb ... hans jobb är klart. Nej. Egentligen är jobbet att gå till sådana pilgrimsplatser, heliga platser, att ta reda på, uppleva, andliga framsteg. Eftersom många andligt avancerade män bor där. Därför bör man gå till sådana platser och ta reda på den erfarna transcendentalisten, och ta lektioner från honom. Det är verkligen att gå på pilgrimsfärd. Inte det bara gå och ta bad och saken är klar. Nej. Så
- yasyātma-buddhiḥ kuṇape tri-dhātuke
- sva-dhīḥ kalatrādiṣu bhauma ijya-dhīḥ
- yat-tīrtha-buddhiḥ salile na karhicij
- janeṣv abhijñeṣu...
- (SB 10.84.13)
Abhijñe, en som vet. (otydligt) Vi borde närma oss en person som vet saker mycket bra, abhijñaḥ. Kṛṣṇa är abhijñaḥ, svarat. På samma sätt är Kṛṣṇas representant också abhijñaḥ, naturligt. Om man associerar med Kṛṣṇa, om man talar med Kṛṣṇa, han måste vara mycket abhijñaḥ, mycket lärd, för att han tar lärdomar från Kṛṣṇa. Därför ... Kṛṣṇas kunskap är perfekt, därför, eftersom han tar kunskap från Kṛṣṇa, är hans kunskap perfekt. Kṛṣṇa—jag har redan sagt att Kṛṣṇa sitter i allas hjärtan och han pratar med den bona fide personen. Precis som en stor man, han pratar med någon bona fide person, han slösar inte sin tid med att prata med någon nonsens. Han pratar, det är ett faktum, men han pratar inte med nonsens, han pratar med bona fide representanten. Hur är det känt? Det anges i Bhagavad-gītā, teṣāṁ satata-yuktānām (BG 10.10), som är bona fide representant.