SV/Prabhupada 1042 - Jag kan se på Mauritius, ni har tillräckligt med land för att producera sädesprodukter

Revision as of 23:27, 1 October 2020 by Elad (talk | contribs) (Text replacement - "(<!-- (BEGIN|END) NAVIGATION (.*?) -->\s*){2,}" to "<!-- $2 NAVIGATION $3 -->")
(diff) ← Older revision | Latest revision (diff) | Newer revision → (diff)


751002 - Lecture SB 07.05.30 - Mauritius

Så dessa saker ska noteras, hur de är engagerade i syndiga aktiviteter. Och lösningen ges i Bhagavad-gītā, att "producera sädeskorn". Annād bhavanti bhūtāni (BG 3.14). Så jag ser på Mauritius, ni har tillräckligt med mark för att producera sädeskorn. Så ni producerar sädeskorn. Jag förstår att i stället för att odla sädeskorn odlar ni sockerrör för export. Varför? Och ni är beroende av sädeskorn, på ris, vete, ḍāl. Varför? Varför detta försök? Ni borde först och främst odla era egna matvaror. Och om det finns tid och om din befolkning har tillräckligt med sädeskorn, då kan ni försöka att odla andra frukter och grönsaker för export. Den första nödvändigheten är att ni ska vara självförsörjande. Det är Guds arrangemang. Överallt finns det tillräckligt med mark för att producera sädeskorn. Inte bara i ert land Jag har rest över hela världen - Afrika, Australien och andra, i Amerika också. Det finns så mycket land ledigt att om vi producerar sädeskorn, då kan vi föda tio gånger så mycket befolkning som för närvarande. Det är ingen fråga om knapphet. Hela skapelsen är så gjord av Kṛṣṇa att allt är pūrṇam, komplett. Pūrṇam idaṁ pūrṇam adaḥ pūrṇāt pūrṇam udacyate, pūrṇasya pūrṇam ādāya pūrṇam evāvaśiṣyate (Īśo Invocation). Om vi ​​inte producerar sädeskorn - du behöver det - och onödigt sätter män i brist, det är syndigt. Det är syndigt.