SV/Prabhupada 0059 - Glöm inte bort din verkliga uppgift
Lecture on BG 2.14 -- Mexico, February 14, 1975
Då är frågan att "Om jag är evig, varför finns det så många eländiga livsvillkor? Och varför är jag tvungen att dö?" Så det här är faktiskt den intelligenta frågan, att "Om jag är evig, varför skall jag förbli i denna materiella kropp som utsätts för död, födelse, ålderdom och sjukdom?" Därför Kṛṣṇa instruerar att detta eländiga tillstånd i livet är på grund av denna materiella kropp... De som är karmīs innebär de som är engagerade i sinnesnjutning... De kallas karmīs. Karmīs bryr sig inte om framtiden; de vill helt enkelt ha omedelbara faciliteter i livet. Precis som ett barn utan vård av föräldrarna, han leker hela dagen och bryr sig inte om framtida liv, tar inte någon utbildning. Men i den mänskliga livsformen, om vi verkligen är intelligenta, Vi ska göra vårt bästa för hur man ska få det liv eller kroppen där det inte finns någon mer död, födelse, ålderdom och sjukdom. Så den här Kṛṣṇamedvetna rörelsen innebär att utbilda människor för detta ändamål. Nu kanske man säger att "Om jag bara ägnar mig åt Kṛṣṇa medvetande, hur ska då mina materiella behov bli tillgodosedda?" Så svaret finns i Bhagavad-gītā, att den som helt enkelt bedriver Kṛṣṇamedvetande, Kṛṣṇa kommer att se efter hans livsförnödenheter Kṛṣṇa ser till allas underhåll. Eko yo bahūnāṁ vidadhāti kāmān: "Denna Högsta Person tillhandahåller livets nödtorft till alla levande varelser" Så för en hängiven som försöker att gå tillbaka hem, tillbaka till Gudomen, finns det ingen brist. Var så säker. Kṛṣṇa säger i Bhagavad-gītā, teṣāṁ satata-yuktānāṁ yoga-kṣemaṁ vahāmy aham: (BG 10.10) "En hängiven som alltid är engagerad i min tjänst, Jag ser till, att hans livsförnödenheter kommer att uppfyllas. "Ett praktiskt exempel är att vi i denna Kṛṣṇamedvetna rörelse har fått hundra centra, och i varje tempel, inte mindre än tjugofem, upp till 250 hängivna lever. Så vi har inga bestämda medel för inkomst, och vi spenderar i alla grenar åttio tusen dollar per månad. Men genom Kṛṣṇas nåd har vi ingen brist; allt levereras. Människor är ibland förvånade att "Dessa människor inte arbetar, inte har något yrke, helt enkelt sjunger Hare Kṛṣṇa. Hur lever de?" Så det är ingen fråga. Om katter och hundar kan leva på Guds nåd, de hängivna kan leva mycket bekvämt genom Guds nåd. Det finns ingen sådan fråga, men om någon tycker att "jag har tagit upp Kṛṣṇamedvetande, men jag lider av så många saker," för dem eller för oss alla instruktionen är Matra-sparśās tu kaunteya śītoṣṇa-sukha-duḥkha-dah: (BG 2.14) "Detta lidande och njutning är precis som vinter och sommar." På vintern är vattnet smärtsamt, och på sommaren är vattnet tilltalande. Så vad är vattnets position? Är det tilltalande eller smärtsamt? Det är varken smärtsamt, eller tilltalande, men i en viss säsong, genom beröring på huden verkar det vara smärtsam eller tilltalande. Sådana smärtor och njutning förklaras här: "De kommer och går De är inte permanent..." Agama apāyinaḥ anityāḥ betyder "De kommer och går,. Därför är de inte permanenta" Kṛṣṇa råder därför tāṁs titikṣasva bhārata: "Bara tolerera." Me glömm inte ditt verkliga uppdrag, Kṛṣṇamedvetande. Bry dig inte om dessa materiella smärtor och njutning.