SV/Prabhupada 0802 - Krishnamedvetna rörelsen är så fin att adhira kan bli dhira: Difference between revisions
(Created page with "<!-- BEGIN CATEGORY LIST --> Category:1080 French Pages with Videos Category:Prabhupada 0802 - in all Languages Category:SV-Quotes - 1976 Category:SV-Quotes - Le...") |
m (Text replacement - "(<!-- (BEGIN|END) NAVIGATION (.*?) -->\s*){2,}" to "<!-- $2 NAVIGATION $3 -->") |
||
| Line 1: | Line 1: | ||
<!-- BEGIN CATEGORY LIST --> | <!-- BEGIN CATEGORY LIST --> | ||
[[Category:1080 | [[Category:1080 Swedish Pages with Videos]] | ||
[[Category:Prabhupada 0802 - in all Languages]] | [[Category:Prabhupada 0802 - in all Languages]] | ||
[[Category:SV-Quotes - 1976]] | [[Category:SV-Quotes - 1976]] | ||
| Line 7: | Line 7: | ||
[[Category:SV-Quotes - in India, Vrndavana]] | [[Category:SV-Quotes - in India, Vrndavana]] | ||
<!-- END CATEGORY LIST --> | <!-- END CATEGORY LIST --> | ||
<!-- BEGIN NAVIGATION BAR -- | <!-- BEGIN NAVIGATION BAR -- DO NOT EDIT OR REMOVE --> | ||
{{1080 videos navigation - All Languages| | {{1080 videos navigation - All Languages|Swedish|SV/Prabhupada 0801 - Teknologi är inte en verksamhet för en brahmana, ksatriya, eller vaisya|0801|SV/Prabhupada 0803 - Min Herre vänligen engagera mig i din tjänst - Det är perfektion av livet|0803}} | ||
<!-- END NAVIGATION BAR --> | <!-- END NAVIGATION BAR --> | ||
<!-- BEGIN ORIGINAL VANIQUOTES PAGE LINK--> | <!-- BEGIN ORIGINAL VANIQUOTES PAGE LINK--> | ||
| Line 18: | Line 18: | ||
<!-- BEGIN VIDEO LINK --> | <!-- BEGIN VIDEO LINK --> | ||
{{youtube_right| | {{youtube_right|6IZZ0kcX7kM|Krishnamedvetna rörelsen är så fin att adhira kan bli dhira <br/>- Prabhupāda 0802}} | ||
<!-- END VIDEO LINK --> | <!-- END VIDEO LINK --> | ||
| Line 30: | Line 30: | ||
<!-- BEGIN TRANSLATED TEXT (from DotSub) --> | <!-- BEGIN TRANSLATED TEXT (from DotSub) --> | ||
Så vi måste bli dhīra. Då ska vi inte vara rädda för döden. Om vi inte är dhīra ... Det finns två klasser av män: dhīra och adhīra. Dhīra betyder en som inte störs trots att det är orsak till störningar. Man får inte störas när det inte finns några orsaker till störningar. Precis som vi inte är, nu, för närvarande är vi inte rädda för döden. Men så snart vi ser att det finns en jordbävning, och vi är rädda för att denna byggnad kan falla ner, orsak till störningar, då blir vi mycket störda - ibland skrikande. Så den som inte störs, även fast det finns orsak till störningar, han kallas dhīra. Dhīras tatra na muhyati ([[Vanisource:BG 2.13 (1972)|BG 2.13]]). Detta är uttalandet av Bhagavad-gītā. Vi måste bli dhīra från adhīra. Men denna Kṛṣṇamedvetna rörelse är så fin, att adhīra kan vara dhīra. Detta är vinsten av denna rörelse. Kṛṣṇotkīrtana-gāna-nartana-parau premāmṛtāmbho-nidhī dhīrādhīra. Kṛṣṇotkīrtana-gāna-nartana-parau premāmṛtāmbho-nidhī dhīrādhīra-jana-priyau. Denna Kṛṣṇamedvetna rörelse är tilltalande för båda klasserna av män, nämligen dhīra och adhīra. Det är så trevligt. Dhīrādhīra-jana-priyau priya-karau nirmatsarau pūjitau. Detta introducerades av Caitanya Mahāprabhu och följdes av de sex Gosvāmīs. Vande rūpa-sanātanau raghu-yugau śrī-jīva-gopālakau. | |||
Så vi måste bli dhīra. Då ska vi inte vara rädda för döden. Om vi inte är dhīra ... Det finns två klasser av män: dhīra och adhīra. Dhīra betyder en som inte störs trots att det är orsak till störningar. Man får inte störas när det inte finns några orsaker till störningar. Precis som vi inte är, nu, för närvarande är vi inte rädda för döden. Men så snart vi ser att det finns en jordbävning, och vi är rädda för att denna byggnad kan falla ner, orsak till störningar, då blir vi mycket störda - ibland skrikande. Så den som inte störs, även fast det finns orsak till störningar, han kallas dhīra. Dhīras tatra na muhyati ([[Vanisource:BG 2.13|BG 2.13]]). Detta är uttalandet av Bhagavad-gītā. Vi måste bli dhīra från adhīra. Men denna Kṛṣṇamedvetna rörelse är så fin, att adhīra kan vara dhīra. Detta är vinsten av denna rörelse. Kṛṣṇotkīrtana-gāna-nartana-parau premāmṛtāmbho-nidhī dhīrādhīra. Kṛṣṇotkīrtana-gāna-nartana-parau premāmṛtāmbho-nidhī dhīrādhīra-jana-priyau. Denna Kṛṣṇamedvetna rörelse är tilltalande för båda klasserna av män, nämligen dhīra och adhīra. Det är så trevligt. Dhīrādhīra-jana-priyau priya-karau nirmatsarau pūjitau. Detta introducerades av Caitanya Mahāprabhu och följdes av de sex Gosvāmīs. Vande rūpa-sanātanau raghu-yugau śrī-jīva-gopālakau. | |||
Så här är rörelsen hur man gör en adhīra dhīra. Alla är adhīra. Vem gör inte ... Vem är inte rädd för döden? Vem är inte rädd för ...? Självklart är de för mycket agnostiska, de glömmer. Men det finns lidande. Vi kan se hur man lider vid tiden för döden. Det är några män som dör ... Nu för tiden har det blivit mycket vanligt ... Koma. Någon ligger i sängen i veckor, två veckor, gråter; livet går inte, de som är väldigt, väldigt syndiga. Så det finns stor smärta vid tidpunkten för döden. Det finns stor smärta vid födseln, och det finns smärta när du är sjuk och det finns så många smärtor när du är gammal. Kroppen är inte stark. Vi lider på så många sätt, särskilt reumatism och matsmältningsbesvär. Sen blodtryck, huvudvärk, så många saker. Därför bör man träna upp hur man blir dhīra. Dessa saker, störningar, gör oss adhīra, och vi bör tränas upp till dhīra. Det är andlig utbildning. Man måste veta det, mātrā-sparśās tu kaunteya śītoñëa-sukha-duḥkha-dāḥ ([[Vanisource:BG 2.14|BG 2.14]]). Dessa lidanden, mātrā-sparśāḥ, tan-mātra. På grund av sinnena, det sinnena varseblir, lider vi. Och sinnena är gjorda av materiell natur. Så man måste komma över den materiella naturen, då kan man bli dhīra. Annars måste man förbli adhīra. Dhīrādhīra-jana-priyau priya-karau. | Så här är rörelsen hur man gör en adhīra dhīra. Alla är adhīra. Vem gör inte ... Vem är inte rädd för döden? Vem är inte rädd för ...? Självklart är de för mycket agnostiska, de glömmer. Men det finns lidande. Vi kan se hur man lider vid tiden för döden. Det är några män som dör ... Nu för tiden har det blivit mycket vanligt ... Koma. Någon ligger i sängen i veckor, två veckor, gråter; livet går inte, de som är väldigt, väldigt syndiga. Så det finns stor smärta vid tidpunkten för döden. Det finns stor smärta vid födseln, och det finns smärta när du är sjuk och det finns så många smärtor när du är gammal. Kroppen är inte stark. Vi lider på så många sätt, särskilt reumatism och matsmältningsbesvär. Sen blodtryck, huvudvärk, så många saker. Därför bör man träna upp hur man blir dhīra. Dessa saker, störningar, gör oss adhīra, och vi bör tränas upp till dhīra. Det är andlig utbildning. Man måste veta det, mātrā-sparśās tu kaunteya śītoñëa-sukha-duḥkha-dāḥ ([[Vanisource:BG 2.14 (1972)|BG 2.14]]). Dessa lidanden, mātrā-sparśāḥ, tan-mātra. På grund av sinnena, det sinnena varseblir, lider vi. Och sinnena är gjorda av materiell natur. Så man måste komma över den materiella naturen, då kan man bli dhīra. Annars måste man förbli adhīra. Dhīrādhīra-jana-priyau priya-karau. | ||
<!-- END TRANSLATED TEXT --> | <!-- END TRANSLATED TEXT --> | ||
Latest revision as of 23:23, 1 October 2020
Lecture on SB 1.7.18 -- Vrndavana, September 15, 1976
Så vi måste bli dhīra. Då ska vi inte vara rädda för döden. Om vi inte är dhīra ... Det finns två klasser av män: dhīra och adhīra. Dhīra betyder en som inte störs trots att det är orsak till störningar. Man får inte störas när det inte finns några orsaker till störningar. Precis som vi inte är, nu, för närvarande är vi inte rädda för döden. Men så snart vi ser att det finns en jordbävning, och vi är rädda för att denna byggnad kan falla ner, orsak till störningar, då blir vi mycket störda - ibland skrikande. Så den som inte störs, även fast det finns orsak till störningar, han kallas dhīra. Dhīras tatra na muhyati (BG 2.13). Detta är uttalandet av Bhagavad-gītā. Vi måste bli dhīra från adhīra. Men denna Kṛṣṇamedvetna rörelse är så fin, att adhīra kan vara dhīra. Detta är vinsten av denna rörelse. Kṛṣṇotkīrtana-gāna-nartana-parau premāmṛtāmbho-nidhī dhīrādhīra. Kṛṣṇotkīrtana-gāna-nartana-parau premāmṛtāmbho-nidhī dhīrādhīra-jana-priyau. Denna Kṛṣṇamedvetna rörelse är tilltalande för båda klasserna av män, nämligen dhīra och adhīra. Det är så trevligt. Dhīrādhīra-jana-priyau priya-karau nirmatsarau pūjitau. Detta introducerades av Caitanya Mahāprabhu och följdes av de sex Gosvāmīs. Vande rūpa-sanātanau raghu-yugau śrī-jīva-gopālakau.
Så här är rörelsen hur man gör en adhīra dhīra. Alla är adhīra. Vem gör inte ... Vem är inte rädd för döden? Vem är inte rädd för ...? Självklart är de för mycket agnostiska, de glömmer. Men det finns lidande. Vi kan se hur man lider vid tiden för döden. Det är några män som dör ... Nu för tiden har det blivit mycket vanligt ... Koma. Någon ligger i sängen i veckor, två veckor, gråter; livet går inte, de som är väldigt, väldigt syndiga. Så det finns stor smärta vid tidpunkten för döden. Det finns stor smärta vid födseln, och det finns smärta när du är sjuk och det finns så många smärtor när du är gammal. Kroppen är inte stark. Vi lider på så många sätt, särskilt reumatism och matsmältningsbesvär. Sen blodtryck, huvudvärk, så många saker. Därför bör man träna upp hur man blir dhīra. Dessa saker, störningar, gör oss adhīra, och vi bör tränas upp till dhīra. Det är andlig utbildning. Man måste veta det, mātrā-sparśās tu kaunteya śītoñëa-sukha-duḥkha-dāḥ (BG 2.14). Dessa lidanden, mātrā-sparśāḥ, tan-mātra. På grund av sinnena, det sinnena varseblir, lider vi. Och sinnena är gjorda av materiell natur. Så man måste komma över den materiella naturen, då kan man bli dhīra. Annars måste man förbli adhīra. Dhīrādhīra-jana-priyau priya-karau.