SV/Prabhupada 0053 - Det första är att vi måste höra
Lecture on SB 2.1.5 -- Delhi, November 8, 1973
Så vi är också prakṛti. Vi är också Guds energi. Och eftersom vi försöker att utnyttja de materiella resurserna därför har materiella ting ett värde. I övrigt har det inget värde, noll. Men vårt engagemang är... Det sägs här, att eftersom vi nu är intrasslad med den materiella naturen... Den materiella naturen är inte vårt engagemang. Vårt enda engagemang är hur man kommer ut ur den materiella naturen. Det är vårt verkliga engagemang. Om du vill engagera dig i det , då är receptet här. Vad är det? Śrotavyaḥ kīrtitavyaś ca. Om du inte hör, hur kan du förstå din position? När du förstår Gud, Kṛṣṇa, och du förstår att du är en del av Gud, eller Kṛṣṇa, då kan du förstå din position: "Åh, vi är en del av Gud." Kṛṣṇa, är den Högsta Personen, ṣaḍ-aiśvarya-pūrṇam, komplett med alla majestät. Precis som en galen son drar omkring på gatan, när han förstår med bättre förstånd att "Min far är så rik, så mäktig, och varför ska jag dra omkring på gatan som en galning? Jag har ingen mat, inget skydd. Jag går från dörr till dörr och tigger, " då kommer han till medvetande. Det kallas brahma-bhūta(BG 18.54)stadiet. "Åh, jag är, jag är inte den här materien. Jag är andesjäl, en del av Gud. Oh."
Det är medvetande. Denna medvetenhet försöker vi att väcka. Detta är den bästa välfärdstjänsten till folket, att väcka deras förlorade medvetandet. Han dumt nog tänker att "jag är en materiell produkt, och jag måste anpassa mina saker i denna materiella värld. "Det är dårskap. Verklig intelligens är Brahma-bhūta, ahaṁ brahmāsmi. ahaṁ brahmāsmi "Jag är en del av Gud. Gud är suverän Brahman. Jag, som är en del... "Precis som en del av guldet, guldgruva, det kan vara ett litet örhänge, det är också guld. På liknande sätt är den lilla partikeln av havsvatten också av samma kvalitet, salt. På samma sätt, varandes del av Gud, har vi samma egenskaper. Kvalitativt, är vi en. Varför längtar vi efter att älska? Eftersom det är kärlek i Kṛṣṇa.. Vi dyrkar här Rādhā-Kṛṣṇa. Ursprungligen där är kärlek. Därför vi, som en del av Gud, vi försöker också att älska. En man försöker att älska en annan kvinna, en kvinna försöker älska en annan man. Detta är naturligt. Detta är inte konstgjort. Men det är perverterat i den materiella täckelsen . Det är defekten. När vi är fria från detta materiella täckelse, då är vi kvalitativt ānandamayo "bhyāsāt (Vedanta-sūtra 1.1.12), så glädjefyllt... Som Kṛṣṇa alltid dansar... Kṛṣṇa du kommer aldrig att hitta... Ni har sett bilden av Kṛṣṇa. Han kämpar med Kāliya ormen. Han dansar. Han är inte rädd för ormen. Han dansar. Som han dansar med gopis i rāsa-līlā, på samma sätt, Han dansar med ormen. Eftersom han är ānandamayo "bhyāsāt. Han är ānandamaya alltid glädjefylld. Alltid. Du kommer att se Kṛṣṇa... Kṛṣṇa... Precis som i Kurukṣetra striderna pågår. Kṛṣṇa är glädjefylld. Arjuna är dyster, eftersom han är en levande varelse, men Han är inte dyster. Han är glad. Det är Guds natur. Ānandamayo 'bhyāsāt. Detta är sūtra, i Brahma-sūtra att "Gud är ānandamaya, alltid glädjefull, alltid glad." Så du kan också bli glad när du går tillbaka hem, tillbaka till Gudomen. Det är vårt problem.
Därför hur kan vi komma dit? Det första är att vi måste höra. Śrotavyaḥ. Försök att höra vad är Gud, vad är Hans rike, hur Han agerar, hur Han är glad. Dessa saker måste vi höra. Śravaṇam. Då så fort du är övertygad, "Åh, Gud är så fin" då kommer du att vara angelägen om att visa eller sända denna nyhet till hela världen. Detta är kīrtanam. Detta är kīrtanam.