SV/Prabhupada 0682 - Gud är inte min tjänare
Lecture on BG 6.30-34 -- Los Angeles, February 19, 1969
Viṣṇujana: "Det är i stadiet efter självförverkligandet, där den hängivna blir ett med Kṛṣṇa i den meningen att Kṛṣṇa blir allt för den hängivne, och den hängivne är full av kärlek till Kṛṣṇa. Ett intimt förhållande mellan Herren och den hängivna finns då. I det skedet finns det ingen chans att den levande varelsen kommer att bli utplånad, Inte heller är Gudomlighetens Personlighet någonsin utom synhåll för den hängivna. "
Prabhupāda: Hur kan Han bli utom synhåll? Han ser allt i Kṛṣṇa och Kṛṣṇa i allt. Allt i Kṛṣṇa och Kṛṣṇa i allt. Hur kan han då inte se Kṛṣṇa? Ja.
Viṣṇujana: "Att sammansmälta med Kṛṣṇa är andlig förintelse. En hängiven tar ingen sådan risk. Det sägs i Brahma-saṁhitā: "Jag dyrker den ursprungliga Herren, Govinda, som alltid ses av den hängivna vars ögon är smorda med kärlekens salva. Han ses i sin eviga form, Śyāmasundara, belägen inom den hängivnes hjärta. "
Prabhupāda: Śyāmasundara, det här är Śyāmasundara, den Kartamasi. Śyāmasundara. premāñjana-cchurita-bhakti-vilocanena
- santaḥ sadaiva hṛdayeṣu vilokayanti
- yaṁ śyāmasundaram acintya-guṇa-svarūpaṁ
- govindam ādi-puruṣaṁ tam ahaṁ bhajāmi.
- (Bs 5.38)
Så den som har utvecklat denna kärlek till Kṛṣṇa han ser Śyāmasundara, Kartamasi, alltid i sitt hjärta. Det är perfektion av yoga. Kartamasi, jag har givet det namnet självklart. Han är Śyāmasundara, ja. Okej , sen? Nästa stycke.
Viṣṇujana: "Vid detta stadium försvinner Herren Kṛṣṇa aldrig från den hängivna, Inte heller förlorar den hängivne någonsin sikten av Herren. När det gäller en yogi som ser Herren som Paramātmā i hjärtat, gäller detsamma. En sådan yogi blir en ren hängiven och kan inte bära att leva ett ögonblick utan att se Herren inom sig själv. "
Prabhupāda: Det är allt. Detta är processen att se Gud. (skrattar) Annars är Gud inte min tjänare , "Kom så jag får se." Du måste kvalificera dig själv för att se Gud, varje ögonblick, överallt. Och denna kvalifikation är enkel. Det är inte så svårt.
Viṣṇujana: "Den yogi som vet att jag och ... Den yogi som vet att jag och Översjälen inom alla varelser är en, tillbed mig och förbli alltid i Mig under alla omständigheter. "
Prabhupāda: Hmm. Innebörden är där, fortsätt.
Viṣṇujana: Innebörd: "En yogi som övar meditation på Översjälen inom sig själv, ser denna fullständiga del av Kṛṣṇa som Viṣṇu - med fyra händer, som håller snäcka, hjul, klubba och lotusblomma. "
Prabhupāda: Den här bilden, Viṣṇu's bild. Det är målet att koncentrera sig för yogin. Det är riktigt yoga. Och denna Viṣṇu-manifestation är Kṛṣṇas fullständiga del. I Brahma-saṁhitā sägs det
- yaḥ kāraṇārṇava-jale bhajati sma yoga-
- nidrām ananta-jagad-aṇḍa-saroma-kūpaḥ
- viṣṇur mahān sa iha yasya kalā-viśeṣo
- govindam ādi-puruṣaṁ tam ahaṁ bhajāmi
- (Bs 5.47)
"Jag tillber Govinda, den ursprungliga Herren." Govindam ādi-puruṣam. Puruṣam betyder att Herren är manlig, njutare, ādi, den ursprugliga. Govindam ādi-puruṣaṁ tam ahaṁ bhajāmi. Och vem är denna Govinda? Vars enda fullständiga del är Mahā-Viṣṇu. Och vad är funktionen av Mahā-Viṣṇu? Yasyaika-niśvasita-kālam athāvalambya jīvanti loma-vilajā jagad-aṇḍa-nāthāḥ (BS 5.48). I varje universum finns en överordnad levande varelse som är känd som Brahmā. Brahmā är den ursprungliga personen i varje universum. Så Brahmā's liv, eller livet i ett universum, existerar endast under en andningsperiod av Mahā-Viṣṇu. Mahā-Viṣṇu ligger på Causal Ocean och medan han utandas, kommer miljontals universum som bubblor och de utvecklas igen. Och när han andas in går miljontals universum in i Honom. Så det är den här materiella världens position. Det kommer ut och går in igen. Bhūtvā bhūtvā pralīyate (BG 8.19). I Bhagavad-gītā sägs det också att dessa materiella universum skapas vid en viss tid och återigen utplånas. Så denna skapelse och förintelse är beroende av utandningen och inandningen av Mahā-Viṣṇu. Försök bara att förstå storheten hos Mahā-Viṣṇu. Men den Mahā-Viṣṇu, sägs här: yasyaika-niśvasita-kālam athāvalambya jīvanti loma-vilajā jagad-aṇḍa-nāthāḥ viṣëur mahān sa iha yasya kalā-viśeṣaḥ (BS 5.48). Denna Mahā-Viṣṇu är en fullständig del av en fullständig del av Kṛṣṇas. Kṛṣṇa är ursprunget. Govindam ādi-puruṣaṁ tam ahaṁ bhajāmi. Så denna Mahā-Viṣṇu går in igen i varje univers som Garbhodakaśāyī Viṣṇu. Och från Garbhodakaśāyī Viṣṇu finns Kṣīrodakaśāyī Viṣṇu. Denna Kṣīrodakaśāyī Viṣṇu kommer in i hjärtat av varje levande varelse. På detta sätt är Viṣṇu-manifestationen över hela skapelsen. Så yogins koncentration av sinnet på denna Viṣṇu-form, som förklaras här. Denna Viṣṇu, som är allomfattande. Som är īśvaraḥ sarva-bhūtānāṁ hṛd-deśe 'rjuna tiṣṭhati (BG 18.61). I Bhagavad-gītā finner du att Mahā-Viṣṇu, som Kṣīrodakaśāyī Viṣṇu, sitter i allas hjärta. Så yogin måste ta reda på var Han sitter och koncentrera sinnet där. Det är yogaprocessen. Fortsätt.
Yogi borde veta,"fortsätt.
Viṣṇujana: "Yogi borde veta att Viṣṇu inte skiljer sig från Kṛṣṇa."
Prabhupāda: Ja.