SV/Prabhupada 0800 - Karl Marx. Han tänker på arbetarnas sinnesnjutning
730906 - Lecture SB 05.05.01-8 - Stockholm
Prabhupāda: Karl Marx. Han tänker på hur arbetaren, arbetaren, deras sinnen kommer att vara tillfredsställda. Det är hans filosofi. Är det inte?
Hängiven: Ja.
Prabhupāda: Han tänker att kapitalisten, de uppfyller bara sina sinnen i lyx, varför inte de arbetare som faktiskt jobbar. Det är hans filosofi. Den centrala punkten är sinnesnjutning. Försök bara förstå. Hela världen är upptagen med olika etiketter, men den centrala punkten är sinnesnjutning. Det är allt. Har någon något att säga emot här, någon närvarande? Men här säger Ṛṣabhadeva, nṛloke kaṣṭān kāmān arhate, na arhate. Na ayam deho deha-bhājāṁ nṛloke kaṣṭān kāmān arhate viḍ-bhujāṁ ye(SB 5.5.1). En sådan typ av hårt arbete, det görs av hundarna och svinen också. Så betyder det att vi måste jobba, vi har denna mänskliga kropp. och vi måste jobba precis som hundar och grisar? Egentligen gör de det. Inget mer än så. Hundar och grisar, de är upptagna hela dagen och natten för samma sak: hur man äter, hur man sover, hur man har sexliv, hur man försvarar. Mannen arbetar också på samma sätt, endast under olika etiketter. Nationalism, socialism, denna "ism" eller denna "ism", men aktiviteten av hunden och grisen och det mänskliga samhället, så kallad civiliserad, punkten är densamma. Så Ṛṣabhadeva säger att hundarna och svinen de jobbar så hårt för tillfredsställelse, men denna mänskliga kroppsform är inte avsedd för det. Det är för andra vägar.
Det vet inte den moderna civilisationen, Modern man, samhälle, de vet inte. De tycker helt enkelt att "Ja, hunden sover på gatan. Vi måste ha en väldigt fin byggnad, mycket trevlig lägenhet, mycket trevlig säng. Det är framsteg av civilisationen. Annars är det primitivt, om vi stannar i samma standard, sover någonstans, utan möbler, utan ... " Men när allt kommer omkring handlar det om att sova, inte mer än det. På samma sätt med att äta också, eller parning. Då kommer frågan att vara, vad säger du då är det mänskliga livet till för? Svaret är tapo divyaṁ putrakā yena sattvaṁ śuddhyed (SB 5.5.1). Människans liv är avsett för tapasya, tapasya. Tapasya betyder återhållsamhet. Förneka detta, förneka. Katterna och hundarna är nöjda - när de äter mer, tror de att de njuter. Numera är människan också. De använder så många aptitretare, dricker. Vi studerar detta i flygplanet. Innan de äter, levererar de vin, gör aptiten mycket stark, äter så mycket, stor mängd. Har du noterat det?
Hängiven: Ja.
Prabhupāda: Ja, så det är deras njutning. Men Ṛṣabhadeva säger, eller śāstra säger "Nej, nej. Du borde inte äta alls. Det är din perfektion. "Bara se. Dessa, dessa djur som män, äter så mycket, de njuter, men ditt uppdrag borde vara att minska, upp till behov, inte mer att äta. Så är de förberedda? Nej. Det är väldigt svårt. Men det är målet. Därför hittar du dem som är för andliga frams ... Precis som Raghunātha Dāsa Gosvāmī. Raghunātha Dāsa Gosvāmī var en mycket rik mans son. Hans far och farbror var mycket rika män i ... För fem hundra år sedan var inkomsten tolv lakhs av rupier per år. En lakh, hundra tusen rupier ... Jag tror att för närvarande har värdet ökat hundra tusen gånger.