SV/Prabhupada 0364 - Att göra sig redo för att återvända tillbaka hem, tillbaka till Guddomen, det är inte så lätt: Difference between revisions
(Created page with "<!-- BEGIN CATEGORY LIST --> Category:1080 French Pages with Videos Category:Prabhupada 0364 - in all Languages Category:SV-Quotes - 1976 Category:SV-Quotes - Le...") |
(Vanibot #0023: VideoLocalizer - changed YouTube player to show hard-coded subtitles version) |
||
| Line 1: | Line 1: | ||
<!-- BEGIN CATEGORY LIST --> | <!-- BEGIN CATEGORY LIST --> | ||
[[Category:1080 | [[Category:1080 Swedish Pages with Videos]] | ||
[[Category:Prabhupada 0364 - in all Languages]] | [[Category:Prabhupada 0364 - in all Languages]] | ||
[[Category:SV-Quotes - 1976]] | [[Category:SV-Quotes - 1976]] | ||
| Line 7: | Line 7: | ||
[[Category:SV-Quotes - in India, Vrndavana]] | [[Category:SV-Quotes - in India, Vrndavana]] | ||
<!-- END CATEGORY LIST --> | <!-- END CATEGORY LIST --> | ||
<!-- BEGIN NAVIGATION BAR -- DO NOT EDIT OR REMOVE --> | |||
{{1080 videos navigation - All Languages|Swedish|SV/Prabhupada 0363 - Någon vill vara din vän, och någon vill vara din fiende|0363|SV/Prabhupada 0365 - Låt inte ISKCON bli ett lortsamhälle- gör det till ett honungssamhälle|0365}} | |||
<!-- END NAVIGATION BAR --> | |||
<!-- BEGIN ORIGINAL VANIQUOTES PAGE LINK--> | <!-- BEGIN ORIGINAL VANIQUOTES PAGE LINK--> | ||
<div class="center"> | <div class="center"> | ||
| Line 15: | Line 18: | ||
<!-- BEGIN VIDEO LINK --> | <!-- BEGIN VIDEO LINK --> | ||
{{youtube_right| | {{youtube_right|hrHZtYiEQtQ|Att göra sig redo för att återvända tillbaka hem, tillbaka till Guddomen, det är inte så lätt<br />- Prabhupāda 0364}} | ||
<!-- END VIDEO LINK --> | <!-- END VIDEO LINK --> | ||
<!-- BEGIN AUDIO LINK --> | <!-- BEGIN AUDIO LINK --> | ||
<mp3player> | <mp3player>https://s3.amazonaws.com/vanipedia/clip/761110SB.VRN_clip.mp3</mp3player> | ||
<!-- END AUDIO LINK --> | <!-- END AUDIO LINK --> | ||
| Line 27: | Line 30: | ||
<!-- BEGIN TRANSLATED TEXT --> | <!-- BEGIN TRANSLATED TEXT --> | ||
Om vi inte kan styra de grundläggande kvaliteterna, nämligen okunnighetens och lidelsens kvalitet, kan vi inte vara lyckliga. Det är inte möjligt. Tato rājas-tamo-bhāvāḥ. Rajas tamo-bhāvāḥ betyder kāma och lobhā. Så länge jag har lustfyllda begär, och så länge jag är girig efter att förvärva mer och mer och mer, att njuta av sinnena mer och mer ... Det är girighet. Man bör vara nöjd, med minsta möjliga. | Om vi inte kan styra de grundläggande kvaliteterna, nämligen okunnighetens och lidelsens kvalitet, kan vi inte vara lyckliga. Det är inte möjligt. Tato rājas-tamo-bhāvāḥ. Rajas tamo-bhāvāḥ betyder kāma och lobhā. Så länge jag har lustfyllda begär, och så länge jag är girig efter att förvärva mer och mer och mer, att njuta av sinnena mer och mer ... Det är girighet. Man bör vara nöjd, med minsta möjliga. | ||
Āhāra-nidrā-bhaya-maithunaṁ ca sāmānyam etat paśubhir narāṇām. Āhāra innebär att äta. Āhāra, nidrā, sova, och försvara, och sinnesnjutning. Detta krävs, men inte att öka utan minska. Precis som när en person är sjuk bör han inte äta som han vill. Eftersom han är sjuk, föreskriver läkaren att "Du tar lite korn- vatten eller glukos, ingen fast föda, om du vill bli botad. " På samma sätt, dessa saker är nödvändiga så länge vi har denna kropp. Āhāra-nidrā-bhaya-maithuna. Men detta bör minskas, inte ökas. Det är mänsklig civilisation, inte att öka. Precis som Gosvāmīs i Vṛndāvana. De kom inte hit för att öka āhāra-nidrā-bhaya-maithuna. Nej, de kom hit för att minska. Nidrāhāra-vihārakādi-vijitau. Det är önskvärt. Detta är Vṛndāvana-vasi, inte att leva i Vṛndāvana och öka denna āhāra-nidrā-bhaya-maithuna. Detta är inte Vṛndāvana-vasa. Aporna bor också i Vṛndāvana, och hundarna också, och svin bor i Vṛndāvana. Men de vet inte hur man kan minska āhāra-nidrā-bhaya-maithunam. Du ser aporna. De är också i Vṛndāvana. Men du ser att en manlig apa, följs av tre dussin kvinnliga apor. Det är inte vṛndāvana-vāsa. Āhāra-nidra. Det betyder att det krävs brahminsk kultur, damo, śamo. Det är önskvärt. Det är Brahminsk kultur. Tyvärr den nuvarande civilisationen, den är inte avsedd för att minska. Den helt enkelt ökar. Den västerländska civlisationen innebär att finna sätt att öka sinnesnjutning, "maskin, maskin, maskin, maskin." Så, och brahminsk kultur innebär śamo damo titikṣa. Titikṣa innebär utan något kommer jag att lida. Lida. Så man bör praktisera att lida. Lida, det är tapasya. Tapasā brahmacaryenā ([[Vanisource:SB 6.1.13|SB 6.1.13]]). Tapasya börjar från celibat. Vi praktiserar gentemot sexliv eller sinnesnjutning. Tapasya innebär först och främst stoppa detta. Tapasā brahmacaryeṇa ([[Vanisource:SB 6.1.13|SB 6.1.13]]). Detta kräver övning. | Āhāra-nidrā-bhaya-maithunaṁ ca sāmānyam etat paśubhir narāṇām. Āhāra innebär att äta. Āhāra, nidrā, sova, och försvara, och sinnesnjutning. Detta krävs, men inte att öka utan minska. Precis som när en person är sjuk bör han inte äta som han vill. Eftersom han är sjuk, föreskriver läkaren att "Du tar lite korn- vatten eller glukos, ingen fast föda, om du vill bli botad. " På samma sätt, dessa saker är nödvändiga så länge vi har denna kropp. Āhāra-nidrā-bhaya-maithuna. Men detta bör minskas, inte ökas. Det är mänsklig civilisation, inte att öka. Precis som Gosvāmīs i Vṛndāvana. De kom inte hit för att öka āhāra-nidrā-bhaya-maithuna. Nej, de kom hit för att minska. Nidrāhāra-vihārakādi-vijitau. Det är önskvärt. Detta är Vṛndāvana-vasi, inte att leva i Vṛndāvana och öka denna āhāra-nidrā-bhaya-maithuna. Detta är inte Vṛndāvana-vasa. Aporna bor också i Vṛndāvana, och hundarna också, och svin bor i Vṛndāvana. Men de vet inte hur man kan minska āhāra-nidrā-bhaya-maithunam. Du ser aporna. De är också i Vṛndāvana. Men du ser att en manlig apa, följs av tre dussin kvinnliga apor. Det är inte vṛndāvana-vāsa. Āhāra-nidra. Det betyder att det krävs brahminsk kultur, damo, śamo. Det är önskvärt. Det är Brahminsk kultur. Tyvärr den nuvarande civilisationen, den är inte avsedd för att minska. Den helt enkelt ökar. Den västerländska civlisationen innebär att finna sätt att öka sinnesnjutning, "maskin, maskin, maskin, maskin." Så, och brahminsk kultur innebär śamo damo titikṣa. Titikṣa innebär utan något kommer jag att lida. Lida. Så man bör praktisera att lida. Lida, det är tapasya. Tapasā brahmacaryenā ([[Vanisource:SB 6.1.13-14|SB 6.1.13]]). Tapasya börjar från celibat. Vi praktiserar gentemot sexliv eller sinnesnjutning. Tapasya innebär först och främst stoppa detta. Tapasā brahmacaryeṇa ([[Vanisource:SB 6.1.13-14|SB 6.1.13]]). Detta kräver övning. | ||
Så att göra sig redo för att gå tillbaka hem, tillbaka till Gudomen, det är inte så lätt. Det är inte så lätt ... Vi måste göra vårt materiella liv till nästan noll. Inte nästan noll - praktiskt taget noll. Anyābhilāṣitā-śūnyam (Brs. 1.1.11). Det är önskvärt, övning. Därför våra, våra Kṛṣṇamedvetna center är avsedda för att öva detta śamo damo titikṣa. Därför vi vill se hur långt han är beredd att utöva śamo damo titikṣa. Så någon ny pojke kommer, och så snart de får en del arbete, inte särskilt bra för sinnesnjutning, de försvinner. Det innebär att de inte är förberedda. Det är bättre att de lämnar. I Bengalen sägs det, dusta gorute sunya goaloa: "Om det är besvärande kor, bättre hålla ladugården tom, utan ko. Tillåt inga." Så denna Kṛṣṇamedvetna rörelse är avsedd för att lyfta djurisk klass av män till plattformen av brāhmaṇa. Därför ges den heliga-tråden-ceremonin som andra initiering, att "Han har nu tränat śamo damo titikṣa ārjava, och han har lärt sig vad Kṛṣṇa är, vad han är, vad hans relation med Kṛṣṇa är, hur man ska agera till Kṛṣṇa's belåtenhet." Detta är brahminska kvalifikationer. Om man höjs till denna plattform ... Denna plattform kallas sattva-guṇa. | Så att göra sig redo för att gå tillbaka hem, tillbaka till Gudomen, det är inte så lätt. Det är inte så lätt ... Vi måste göra vårt materiella liv till nästan noll. Inte nästan noll - praktiskt taget noll. Anyābhilāṣitā-śūnyam (Brs. 1.1.11). Det är önskvärt, övning. Därför våra, våra Kṛṣṇamedvetna center är avsedda för att öva detta śamo damo titikṣa. Därför vi vill se hur långt han är beredd att utöva śamo damo titikṣa. Så någon ny pojke kommer, och så snart de får en del arbete, inte särskilt bra för sinnesnjutning, de försvinner. Det innebär att de inte är förberedda. Det är bättre att de lämnar. I Bengalen sägs det, dusta gorute sunya goaloa: "Om det är besvärande kor, bättre hålla ladugården tom, utan ko. Tillåt inga." Så denna Kṛṣṇamedvetna rörelse är avsedd för att lyfta djurisk klass av män till plattformen av brāhmaṇa. Därför ges den heliga-tråden-ceremonin som andra initiering, att "Han har nu tränat śamo damo titikṣa ārjava, och han har lärt sig vad Kṛṣṇa är, vad han är, vad hans relation med Kṛṣṇa är, hur man ska agera till Kṛṣṇa's belåtenhet." Detta är brahminska kvalifikationer. Om man höjs till denna plattform ... Denna plattform kallas sattva-guṇa. | ||
<!-- END TRANSLATED TEXT --> | <!-- END TRANSLATED TEXT --> | ||
Latest revision as of 18:08, 4 October 2018
Lecture on SB 5.5.23 -- Vrndavana, November 10, 1976
Om vi inte kan styra de grundläggande kvaliteterna, nämligen okunnighetens och lidelsens kvalitet, kan vi inte vara lyckliga. Det är inte möjligt. Tato rājas-tamo-bhāvāḥ. Rajas tamo-bhāvāḥ betyder kāma och lobhā. Så länge jag har lustfyllda begär, och så länge jag är girig efter att förvärva mer och mer och mer, att njuta av sinnena mer och mer ... Det är girighet. Man bör vara nöjd, med minsta möjliga.
Āhāra-nidrā-bhaya-maithunaṁ ca sāmānyam etat paśubhir narāṇām. Āhāra innebär att äta. Āhāra, nidrā, sova, och försvara, och sinnesnjutning. Detta krävs, men inte att öka utan minska. Precis som när en person är sjuk bör han inte äta som han vill. Eftersom han är sjuk, föreskriver läkaren att "Du tar lite korn- vatten eller glukos, ingen fast föda, om du vill bli botad. " På samma sätt, dessa saker är nödvändiga så länge vi har denna kropp. Āhāra-nidrā-bhaya-maithuna. Men detta bör minskas, inte ökas. Det är mänsklig civilisation, inte att öka. Precis som Gosvāmīs i Vṛndāvana. De kom inte hit för att öka āhāra-nidrā-bhaya-maithuna. Nej, de kom hit för att minska. Nidrāhāra-vihārakādi-vijitau. Det är önskvärt. Detta är Vṛndāvana-vasi, inte att leva i Vṛndāvana och öka denna āhāra-nidrā-bhaya-maithuna. Detta är inte Vṛndāvana-vasa. Aporna bor också i Vṛndāvana, och hundarna också, och svin bor i Vṛndāvana. Men de vet inte hur man kan minska āhāra-nidrā-bhaya-maithunam. Du ser aporna. De är också i Vṛndāvana. Men du ser att en manlig apa, följs av tre dussin kvinnliga apor. Det är inte vṛndāvana-vāsa. Āhāra-nidra. Det betyder att det krävs brahminsk kultur, damo, śamo. Det är önskvärt. Det är Brahminsk kultur. Tyvärr den nuvarande civilisationen, den är inte avsedd för att minska. Den helt enkelt ökar. Den västerländska civlisationen innebär att finna sätt att öka sinnesnjutning, "maskin, maskin, maskin, maskin." Så, och brahminsk kultur innebär śamo damo titikṣa. Titikṣa innebär utan något kommer jag att lida. Lida. Så man bör praktisera att lida. Lida, det är tapasya. Tapasā brahmacaryenā (SB 6.1.13). Tapasya börjar från celibat. Vi praktiserar gentemot sexliv eller sinnesnjutning. Tapasya innebär först och främst stoppa detta. Tapasā brahmacaryeṇa (SB 6.1.13). Detta kräver övning.
Så att göra sig redo för att gå tillbaka hem, tillbaka till Gudomen, det är inte så lätt. Det är inte så lätt ... Vi måste göra vårt materiella liv till nästan noll. Inte nästan noll - praktiskt taget noll. Anyābhilāṣitā-śūnyam (Brs. 1.1.11). Det är önskvärt, övning. Därför våra, våra Kṛṣṇamedvetna center är avsedda för att öva detta śamo damo titikṣa. Därför vi vill se hur långt han är beredd att utöva śamo damo titikṣa. Så någon ny pojke kommer, och så snart de får en del arbete, inte särskilt bra för sinnesnjutning, de försvinner. Det innebär att de inte är förberedda. Det är bättre att de lämnar. I Bengalen sägs det, dusta gorute sunya goaloa: "Om det är besvärande kor, bättre hålla ladugården tom, utan ko. Tillåt inga." Så denna Kṛṣṇamedvetna rörelse är avsedd för att lyfta djurisk klass av män till plattformen av brāhmaṇa. Därför ges den heliga-tråden-ceremonin som andra initiering, att "Han har nu tränat śamo damo titikṣa ārjava, och han har lärt sig vad Kṛṣṇa är, vad han är, vad hans relation med Kṛṣṇa är, hur man ska agera till Kṛṣṇa's belåtenhet." Detta är brahminska kvalifikationer. Om man höjs till denna plattform ... Denna plattform kallas sattva-guṇa.