SV/Prabhupada 0245 - Alla försöker att tillfredställa hans eller hennes sinnen
Lecture on BG 2.9 -- London, August 15, 1973
Donc Kṛṣṇa est le maître des sens. Le monde entier lutte pour la satisfaction des sens. Voici la simple philosophie, la vérité, que "Tout d'abord laissons en profiter, laissons Kṛṣṇa en profiter. C'est le maître. Ensuite nous en profiterons." Tena tyaktena bhuñjīthā. L' Īśopaniṣad dit que tout appartient à Kṛṣṇa. Īśāvāsyam idaṁ sarvam: (ISO 1) "Tout appartient à Kṛṣṇa." C'est cela l'erreur. Tout appartient à Kṛṣṇa, mais nous pensons, "Tout m'appartient". C'est une illusion. Ahaṁ mameti (SB 5.5.8). Ahaṁ mameti. Janasya moho 'yam ahaṁ mameti. C'est une illusion. Tout le monde pense, "Je suis ce corps, et tout, peu importe ce que nous trouvons dans ce monde, je en être le seul à en profiter." C'est cela l'erreur de la civilisation. La connaissance c'est : "Tout appartient à Dieu. Je ne peux prendre que ce qu'il me donne, ce qu'il me permet gentiment." Tena tyaktena bhuñjīthā. Ce n'est pas la philosophie Vaiṣṇava, c'est les faits. Personne n'est propriétaire. Īśāvāsyam idaṁ sarvam. Tout... Kṛṣṇa dit, "Je suis le jouisseur. Je suis le propriétaire." Sarva-loka-maheśvaram (BG 5.29). Mahā-īśvaram. Mahā sgnifie grand. Nous pouvons réclamer īśvaram, le contrôleur, mais Kṛṣṇa est décrit en tant que mahā-īśvaram "contrôleur du contrôleur."C'est Kṛṣṇa. Personne n'est le contrôleur indépendamment.
Donc c'est pour cela que Kṛṣṇa est décrit comme, Hṛṣīkeśa. Hṛṣīkeṇa hṛṣīkeśa-sevanaṁ bhaktir ucyate (CC Madhya 19.170). Et bhakti signifie servir Hṛṣīkeśa par les sens hṛṣīka. Hṛṣīka signifie sens. Kṛṣṇa est l emaître des sens, et par conséquent, peu importe les sens que je possède, Le maître c'est Kṛṣṇa, le propriétaire c'est Kṛṣṇa. Donc nos sens sont engagés dans la satisfaction du maître des sens, cela s'appelle bhakti. C'est la définition de la bhakti, le service dévotionnel. Et quand les sens sont engagés dans la satisfaction des sens, et non pas pour le maître, c'est ce qu'on appelle kāma. Kāma et prema. Prema signifie aimer Kṛṣṇa et tout faire pour la satisfaction de Kṛṣṇa. C'est prema, l'amour. Et kāma signifie tout faire pour la satisfaction de mes sens. C'est cela la différence. Les sens sont les moyens. Soit vous, satisfaisez vos sens, ou soit vous satisfaisez les sens de Kṛṣṇa.. Mais quand vous satisfaisez les sens de Kṛṣṇa, vous devenez parfaits. et quand vous satisfaisez vos sens, vous devenez imparfaits, illusionnés. Parce que vous ne pouvez pas satisfaire vos sens. Ce n'est pas possible sans Kṛṣṇa. Hṛṣīkeṇa hṛṣīkeśa-sevanaṁ bhaktir ucyate (CC Madhya 19.170).
C'est pour cela que l'on doit purifier nos sens. A l'instant présent, tout le monde essaie de satisfaire ses sens. Ahaṁ mameti. Janasya moho 'yam (SB 5.5.8). Puṁsaḥ striyā maithunī-bhāvam etat. Le monde matériel en entier est … Il y a deux entités vivantes, le mâle et la femelle. Le mâle essaie aussi de satisfaire ses sens, et la femelle aussi essaie de satisfaire ses sens. Ici le soit-disant amour signifie… Il n'y a pas d'amour. Il ne peut pas y en avoir… Parce que l'homme et la femme, aucun d'entre eux n'essaie de satisfaire les sens de l'autre parti. Chacun essaie de satisfaire ses propres sens. Une femme aime un homme pour satisfaire ses sens, et l'homme aime une femme pour satisfaire… C'est pour cela que, dès qu'il y a des petits désagréments dans la satisfaction des sens, divorce. "Je ne le veux pas." Parce que le point central est la satisfaction des sens personnels. Mais nous pouvons prendre une photo, une vitrine, "Oh, Je t'aime tellement. Je t'aime tellement." Il n'y a pas d'amour. Ce n'est que du kāma, la luxure. Dans le monde matériel, il n'y a pas de possibilité d'amour. Ce n'est pas possible. Le, soi-disant, c'est de la tromperie, seulement de la tromperie. "Je t'aime. Je t'aime car tu es magnifique. Cela va satisfaire mes sens. Parce que tu es jeune, cela va satisfaire mes sens." C'est cela le monde. C'est ce que signifie ce monde matériel. Puṁsaḥ striyā maithunī-bhāvam etat. Le principe basique de tout ce monde matériel est la satisfaction des sens. Yan maithunādi-gṛhamedhi-sukhaṁ hi tucchaṁ kaṇḍūyanena karayor iva duḥkha-duḥkham (SB 7.9.45).
Så Kṛṣṇa är sinnenas mästare. Hela världen kämpar för sinnesnjutning. Här är den enkla filosofin, sanningen, att "Först och främst låt njuta, låt Kṛṣṇa njuta. Han är mästaren. Då kan vi njuta." Tena tyaktena bhuñjīthā. Īśopaniṣad säger allt tillhör Kṛṣṇa Īśāvāsyam idaṁ sarvam: (ISO 1) ". Allt tillhör Kṛṣṇa" Detta är misstaget. Allt tillhör Kṛṣṇa, men vi tänker, "Allt tillhör mig." Detta är en illusion. Ahaṁ mameti (BG 5.29). Ahaṁ mameti. Janasya moho 'yam ahaṁ mameti. Detta är illusion. Alla tänker "Jag är denna kropp, och allt, vad vi hittar i denna värld, är till för att njutas av mig. " Detta är misstaget av civilisationen. Kunskapen är: "Allt tillhör Gud jag kan ta bara vad han ger mig, vänligen tillåter.." Tena tyaktena bhuñjīthā. Detta är inte Vaiṣṇava filosofi; detta är faktum. Ingen är innehavare Īśāvāsyam idaṁ sarvam. Varje ... Kṛṣṇa säger: "Jag är njutaren. Jag är innehavaren." Sarva-loka-maheśvaram (BG 5.29). Mahā-īśvaram. Mahā betyder stor. Vi kan göra anspråk på īśvaram, härskare, men Kṛṣṇa beskrivs som Maha-īśvaram "härskaren över härskarna." Det är Kṛṣṇa Ingen är oberoende härskare. Så därför beskrivs Kṛṣṇa , Hṛṣīkeśa. Hṛṣīkeṇa hṛṣīkeśa-sevanaṁ bhaktir ucyate (CC Madhya 19.170). Och bhakti innebär att tjäna Hṛṣīkeśa genom hṛṣīka. Hṛṣīka betyder sinnen. Krishna är mästaren över sinnena, och därför, vad än sinnen jag har fått, mästaren är Kṛṣṇa , innehavaren är Kṛṣṇa.
Så när våra sinnen är engagerade i att tillfredställa mästaren av sinnena, det kallas bhakti. Detta är definitionen på bhakti, hängiven tjänst. Och när sinnena är engagerade för sinnesnjutning, inte för mästaren, det kallas kāma.. kāma. och prema. Prema innebär att älska Kṛṣṇa och göra allt för tillfredsställelsen av Kṛṣṇa. Det är prema, kärlek. Och kāma betyder att allt görs för att tillfredsställa mina sinnen. Detta är skillnaden. Sinnena är mediet. Antingen du gör det, tillfredsställer dina sinnen, eller du tillfredsställer Kṛṣṇa's sinnen. Men när du uppfyller Kṛṣṇa's sinnen, blir du perfekt, och när du tillfredsställa dina sinnen, blir du ofullständig, i illusion. Eftersom du inte kan tillfredsställa dina sinnen. Det är inte möjligt utan Kṛṣṇa. Hṛṣīkeṇa hṛṣīkeśa-sevanaṁ bhaktir ucyate (CC Madhya 19,170).
Därför måste man rena sinnena. I nuläget försöker alla att tillfredsställa sina sinnen. Ahaṁ mameti. Janasya moho 'yam (SB 5.5.8). Puṁsaḥ striyā maithunī-bhāvam etat. Hela den materiella världen är det ... Det finns två levande varelser, manliga och kvinnliga. Mannen försöker uppfylla sina sinnen, och kvinnan försöker också att tillfredsställa sina sinnen. Här den så kallade kärleken betyder ... Det finns ingen kärlek. Det kan inte vara... Eftersom mannen och kvinnan ingen försöker att tillfredsställa den andra partens sinnen. Alla försöker att tillfredsställa sina sinnen. En kvinna älskar en man för att tillfredsställa sina sinnen, och mannen älskar en kvinna för sin tillfredsställelse ... Därför så snart som det finns någon liten störning i sinnesnjutning, skilsmässa. "Jag vill inte ha det." Eftersom den centrala punkten är personlig sinnesnjutning. Men vi kan göra en show, "Åh, jag älskar dig så mycket. Jag älskar dig så mycket." Det finns ingen kärlek. Det är bara kāma, lust. I den materiella världen, kan det inte finnas någon möjlighet till kärlek. Det är inte möjligt. Den så kallade, är fusk, bara fusk. "Jag älskar dig. Jag älskar dig för att du är vacker. Det kommer att tillfredsställa mina sinnen. Eftersom du är ung, kommer det att tillfredställa mina sinnen. " Detta är världens. Materiella världen innebär detta. Puṁsaḥ striyā maithunī-bhāvam etat. Hela grundprincipen för denna materiella värld är sinnesnjutning. Yan maithunādi-gṛhamedhi-sukhaṁ hi tucchaṁ kaṇḍūyanena karayor iva duḥkha-duḥkham (SB 7.9.45).