SV/Prabhupada 0358 - I det här livet skall vi skapa en lösning. Inte mer. Inte komma tillbaka igen
Lecture on BG 7.14 -- Hamburg, September 8, 1969
Maintenant, comment allons-nous rencontrer la mort? Comme les chats et les chiens? Alors quelle est l'utilité de cette forme humaine de vie? Les chats et les chiens, ils ont un corps. Ils doivent également rencontrer la mort. Et j'ai un corps, je vais aussi rencontrer la mort. Alors suis-je en train de dire de rencontrer la mort comme les chats et les chiens? Ensuite, quel type d'être humain suis-je? Non. Les śāstra disent que labdhvā su-durlabham idam bahu-sambhavānte. Après beaucoup, beaucoup évolution à) travers différents types de corps... Vous comprenez la théorie de l'évolution. Ce n'est pas exactement comme la théorie de Darwin, mais cette évolution est là. Cela est admis dans la littérature Védique. A partir du niveau inférieur de la vie animale jusqu'au grade le plus élevé de la vie animale. Donc cette forme humaine de vie doit être comprise. Nous avons cette forme humaine de vie après de nombreuses vie de niveau inférieur. Labdhvā su-durlabham. Et c'est très rare. Vous comptez, ceux qui sont les biologistes, vous comptez le nombre de types d'entités vivantes présentes ici. Il y a 8,4 millions d'espèces de vie. Parmi elles, il y a une très petite quantité d'être humain. Sur 8,4 millions, il y a 400 000 espèces humaines; par rapport à d'autres animaux, une très faible quantité. Hormis cela, il y a des hommes primaires, beaucoup. Ils sont presque des animaux. Ensuite, il y a la forme humaine civilisée, tout comme nous sommes. Parmi eux, ils ne savent pas... Beaucoup, ils ne savent pas ce qu'est la vie spirituelle. Manusyānām. Cela est également indiqué dans la Bhagavad-Gîtâ: manusyānām sahasresu (BG 7.3). Sur de nombreux milliers d'êtres humains, on est intéressé à trouver une solution aux problèmes. Pas tout le monde. Tout le monde, ils ne savent même pas quel est le problème. Ni ils ne se soucient pour cela. Ils pensent: "Très bien, laissons le problème venir. Nous avons cette vie, laissez-nous jouir des sens ". Donc, ils sont presque des animaux. Mais ceux qui sont curieux de savoir comment résoudre le problème, ils sont effectivement acceptés comme des êtres humains. Les autres, ils ne sont pas même des êtres humains. Ils sont presque des animaux.
Donc, vous avez cette opportunité. Ce corps devrait être utilisé correctement, comment résoudre le problème. Si nous restons nous-mêmes simplement dans les vagues du cycle de la naissance et de la mort, dans différents types de corps, ce n'est pas une très bonne intelligence. Pas du tout l'intelligence. Donc cette forme humaine de la vie devrait être utilisée à fin de trouver une solution au problème. C'est la civilisation Védique. Ils insistent plus sur la solution aux problèmes, aux problèmes réels. Le mode de vie matérialiste signifie accroître et créer des problèmes. Ce n'est pas la civilisation humaine parfaite. La civilisation humaine parfaite, c'est que vous devez vous asseoir très calmement, tranquillement, et penser philosophiquement, "Comment résoudre ce problème? Où je vais obtenir la connaissance?" Telle est la forme humaine. L'ensemble de l'instruction védique est comme ça. Maintenant, vous utilisez cette forme de vie pour créér une solution au problème. Pas mourir, avant que la mort ne vienne concevez une solution. Ne pas mourir comme les chats et les chiens. Non, et celui qui tente... Les Vedas disent: etad viditvā yah prayāti sa brāhmanah: "Celui qui meurt après avoir tenté de concevoir une solution aux problèmes, il est brahmane." Et celui qui meurt comme les chats et les chiens, il est appelé kṛpaṇa. Kṛpaṇa signifie un homme très peu intelligent.
Donc, nous ne devrions pas mourir comme les chats et les chiens. Nous devrions mourir comme un brahmane. Même si dans une vie cette solution n'est pas conçue, alors vous obtenez une autre opportunité dans la prochaine vie. Tout comme tous ces garçons qui sont venus à nous, il est entendu qu'ils ont essayé dans leur dernière vie aussi de concevoir une solution à ce problème, mais cela n'a pas été terminé. Il y a une autre possibilité. Ces choses sont énoncées dans la Bhagavad-Gîtâ. Alors maintenant, cette vie, vous devriez être déterminé. Ceux qui viennent au contact de la conscience de Kṛṣṇa et sont initiés pour exécuter, ils devraient être très déterminés: "Dans cette vie, nous devons concevoir une solution. Ne plus. Ne plus revenir." Cela devrait être notre détermination. Donc, ce mouvement de la Conscience de Kṛṣṇa es là dans ce but, pour obtenir une solution à tous les problèmes de la vie et de revenir à la maison, auprès de Dieu, où nous avons une vie de connaissance éternelle, heureuse. Il s'agit de la somme et de la substance du mouvement pour la conscience de Kṛṣṇa.
Så, hur vi skall möta döden? Som katter och hundar? Vad är då meningen med denna mänskliga livsform? Katter och hundar, de har en kropp. De kommer också att möta döden. Och jag har en kropp; Jag kommer också att möta döden. Så är jag menad att möta döden som katter och hundar? Vilken typ av människa är jag då? Nej. śāstra säger att labdhvā su-durlabham idaṁ bahu-sambhavānte. Efter många, många evolutioner av olika typer av kroppar ... Du förstår den evolutionära teorin. Det är inte precis som Darwins teori, men denna evolutionära process är där. Det medges i Vedisk litteratur. Från lägre grader av djurliv till högre grader av djurliv. Så denna mänskliga livsform skall förstås. Vi har fått denna mänskliga livsform efter många, många lägre stadier av liv. Labdhvā su-durlabham. Och det är mycket sällsynt. Ni kan räkna, de som är biologer, räkna hur många typer av levande varelser som finns. Det finns 8,400,000 arter av liv. Och av det, är människan en mycket liten mängd. Av 8.400.000, är den mänskliga arten av liv 400.000; jämfört med andra djur, en mycket liten mängd. Av det finns det ociviliserade män, många. De är nästan djur. Sedan finns det civiliserade former av människor, precis som vi är. Av dem, de vet inte ... Många, de vet inte vad som är andligt liv. Manuṣyāṇām. Det anges också i Bhagavad-Gita: manuṣyāṇāṁ sahasreṣu (BG 7.3). Av tusentals människor, är en intresserad av att hitta en lösning på problemen. Inte Alla. Alla, de vet inte ens att det är problem. Inte heller bryr de sig om det. De tänker: "Okej, låt det finnas problem. Vi har fått det här livet, låt oss njuta av sinnena. " Så de är nästan djur. Men de som är nyfikna på hur man ska lösa problemet, de är faktiskt accepterade som mänskliga varelser. Andra, de är inte ens människor. De är nästan djur.
Så du har fått denna möjlighet. Denna kropp bör utnyttjas på rätt sätt, hur man kan lösa problemet. Om vi bara ger oss själva i vågorna i cykeln av födelse och död, olika typer av kroppar, är det inte särskilt intelligent . Inte intelligent alls. Så denna mänskliga livsform bör användas för att hitta en lösning på problemet. Det är Vedisk civilisation. De betonar mer på att lösa problemen, verkliga problem. Den materialistiska livsstilen innebär att öka och skapa problem. Det är inte perfekt mänsklig civilisation. Den perfekta mänskliga civilisationen är att du måste sitta mycket lugnt, tyst och filosofiskt överväga, "Hur kan vi lösa detta problem? Var kan jag få kunskap?" Detta är mänsklig form. Hela den vediska instruktionen är så. Nu kan du använda denna form av liv för att hitta en lösning på problemet. Inte dö, innan döden kommer ska du skapa en lösning. Dö inte som katter och hundar. Nej Och en som försöker ... Veda säger etad viditvā yaḥ prayāti sa brāhmaṇaḥ: "Den som dör efter att ha försökt att hitta en lösning på problemen, han är en brāhmaṇa." Och en som dör som katter och hundar, han kallas kṛpaṇa. Kṛpaṇa innebär en mycket mindre intelligent människa.
Så vi ska inte dö som katter och hundar. Vi bör dö som en brāhmaṇa. Även om vi inte i detta liv hittar en lösning, så får vi en chans i nästa liv. Precis som alla dessa pojkar som har kommit till oss, Det är underförstått att de försökte i sitt senaste liv också för att hitta en lösning på detta problem, men de var inte klara. Så de fick en chans till. Dessa saker framgår av Bhagavad-gītā. Så nu, i det här livet, ni skall vara beslutsamma. De som kommer i kontakt med Kṛṣṇamedvetande och initierats för att utföra, de bör vara mycket beslutsamma att " i det här livet hitta en lösning. Inga fler. Inte komma tillbaka igen." Det bör vara vår beslutsamhet. Så denna Krsnamedvetna rörelse är för detta ändamål, att skapa en lösning på alla problem i livet och gå tillbaka hem, tillbaka till Gudomen, där vi får evigt, lycksalig liv av kunskap. Detta är summan och innehållet i den Kṛṣṇamedvetna rörelsen.