SV/Prabhupada 0786 - Väntar på straff från Yamaraja

Revision as of 23:23, 1 October 2020 by Elad (talk | contribs) (Text replacement - "(<!-- (BEGIN|END) NAVIGATION (.*?) -->\s*){2,}" to "<!-- $2 NAVIGATION $3 -->")
(diff) ← Older revision | Latest revision (diff) | Newer revision → (diff)


Lecture on SB 6.1.48 -- Dallas, July 30, 1975

Prabhupāda: Brahmacārī är tänkt att förbli i gurukula, upp till tjugofemte året. Han blir tränad. Därefter om guru finner att han kräver att han är gift, då går han hem och han blir gift. Annars ska undervisningen vara en brahmacārī genom hela livet. Det finns inget behov av att träda in ... Eftersom detta mänskliga liv är avsett för Gudsförverkligande. Det är inte avsett för sexnjutning eller sinnesnjtning. Det är helt enkelt menat för ... Här är en möjlighet att förstå sin konstitutionella ställning, att han är andesjäl, och Kṛṣṇa, eller den Högsta Herren, är också andesjäl. Så andesjälen, den enskilda själen, är en del av Kṛṣṇa. Därför är det hans plikt att förbli med det hela. Precis som en mekanisk del, en skruv i en skrivmaskin: Om skruven är kvar med maskinen har den fått värde. Och om skruven förblir utan maskinen, har den inget värde. Vem bryr sig om en liten skruv? Men när den skruven behövs i en maskin, om du gå för att köpa— de kommer att ta fem dollar. Varför? När den är fixerad med maskinen har den fått värde. Det finns så många exempel. Precis som gnistor av elden. När elden brinner, hittar du liten gnista av eld, "Fut! Fut!" med detta. Det är mycket vackert. Det är väldigt vackert eftersom det är med elden. Och så snart gnistan faller ner ur elden, har den inget värde. Ingen bryr sig om det. Det är slut. På samma sätt, så länge vi är med Kṛṣṇa, eftersom vi är en del av Kṛṣṇa, har vi fått värde. Och så snart vi är ute från Kṛṣṇa's beröring, då har vi inget värde. Vi borde förstå det.

Så hur man alltid är med Kṛṣṇa, det är människolivets mål. Och om vi inte gör det är det syndigt. Då blir vi straffbara, att "Du fick chansen att förstå dig själv, Kṛṣṇa och ditt förhållande till Kṛṣṇa. Du tog inte chansen. " Åh, han straffas: "Okej, du blir igen djur, igen i födelse och dödens cykel." Så vi borde vara väldigt försiktiga. Tänk inte, att "Vi är oberoende, och vi kan göra vad som helst nonsens jag tycker om." Det är mycket riskabelt liv. Tänk inte det, dumt. Det finns en vanlig ... Det finns Yamarāja. Eftersom vi är Kṛṣṇas söner ... När Kṛṣṇa vill, att "Dessa mina söner, lymmlar, lider i denna materiella värld. Låt dem komma hem, "därför kommer Han personligen. Yadā yadā hi dharmasya glānir bhavati bhārata, tadātmānaṁ sṛjāmyaham (BG 4.7). Han önskar att, att "dessa lymmlar ruttnar i den här materiella världen, födelse efter födelse. Låt dem komma tillbaka. "För att Han är mer tillgiven. Så ... Och om han inte utnyttjar denna mänskliga form av liv, och drar nytta av att gå tillbaka hem, tillbaka till Gudomen, det är syndigt. Då straffas han. Så slutsatsen är att alla bör ta till denna Kṛṣṇamedvetna rörelse; annars väntar han på straff av Yamarāja.

Tack så mycket.

Hängivna: Jaya Śrīla Prabhupāda.