SV/Prabhupada 1034 - Döden betyder sova i sju månader. Det är allt. Det är döden
720403 - Lecture SB 01.02.05 - Melbourne
Je, vous, chacun d'entre nous, nous avons de la peine au moment de la mort, au moment de la naissance. Naissance et mort. Nous sommes des entités vivantes, nous sommes l'âme vivante. Naissance et mort ont lieu a partir de ce corps. Le corps prend naissance et le corps est vaincu. La mort signifie dormir pendant sept mois. C'est tout. Cela est la mort. L'âme est... Lorsque ce corps est impropre à la vie, l'âme l'abandonne. Et par l'arrangement supérieur, l'âme est mise à nouveau dans l'utérus d'un type particulier de mère, et l'âme développe ce type particulier de corps. Jusqu'à sept mois, l'âme reste inconsciente. Et quand le corps se développe, à nouveau la conscience vient et l'enfant veut sortir de l'utérus et il se déplace. Chaque mère a l'expérience,comment l'enfant se déplace à l'âge de sept mois dans le ventre.
Il est donc d'une grande science, comment l'âme, l'âme vivante, est en contact avec ce corps matériel, et comment il est en train de transmigrer d'un corps à un autre. L'exemple est donné, tout comme vāsāṁsi jīrṇāni yathā vihāya (BG 2.22). Nous sommes... Tout comme lorsque les vêtements, notre chemise et manteau, deviennent trop vieux, nous les laissons et nous acceptons une autre chemise et manteau... De même, je, vous, chacun d'entre nous, nous sommes une âme spirituelle. On nous donne un type de corps, et chemise, et manteau, par l'arrangement de la nature matérielle. Prakṛteḥ kriyamāṇāni guṇaiḥ karmāṇi sarvaśaḥ (BG 3.27). Ce corps particulier nous est donné pour notre type particulier de niveau de vie. Tout comme vous européens, américains, australiens, vous avez un type particulier, et vous avez l'opportunité, un certain niveau de vie. Juste si certain indien vient à vos villes européennes, américaines, les villes australiennes, tout comme votre ville de Melbourne... Je viens de parler à mes élèves, "si un indien vient, alors il sera surpris avec ce niveau de vie".
Jag, du, var och en av oss, vi har problem vid tidpunkten för döden, och vid tiden för födelsen. Födelse och död. Vi är levande varelser, vi är levande själar. Födelse och död sker med denna kropp. Kroppen föds och kroppen försvinner. Död innebär att sova i sju månader. Det är allt. Det är döden. Själen är ... När denna kropp är oförmögen att leva, ger själen upp denna kropp. Och genom överordnat arrangemang sätts själen igen in i livmodern hos en viss typ av mamma, och själen utvecklar den speciella typen av kropp. Upp till sju månader förblir själen medvetslös. Och när kroppen är utvecklad, kommer igen medvetandet och barnet vill komma ut ur livmodern och han rör sig. Varje mamma har erfarenhet, hur barnet rör sig vid en ålder av sju månader inom livmodern.
Så det är en stor vetenskap, hur själen, den levande själen, är i kontakt med denna materiella kropp, och hur han transmigrerar från en kropp till en annan. Exemplet ges, precis som vāsāṁsi jīrṇāni yathā vihāya (BG 2.22). Vi är ... Precis som när kläderna, vår tröja och jackan blir för gamla, vi ger upp det och vi accepterar en annan skjorta och jacka ... På samma sätt är jag, du, var och en av oss, andesjäl. Vi får en typ av kropp och skjorta och jacka genom arrangemang av den materiella naturen. Prakṛteḥ kriyamāṇāni guṇaiḥ karmāṇi sarvaśaḥ (BG 3.27). Den specifika kroppen ges till oss för vår speciella typ av levnadsstandard. Precis som ni europeiska, amerikanska, australiensiska, ni har en viss typ, och du får möjlighet, en viss levnadsstandard. Bara om någon indier kommer till era europeiska, amerikanska, australiska städer, precis som Melbourne stad ... Jag pratade bara med mina elever, "Om någon indier kommer, så de kommer att bli överraskade över denna levnadsstandard. "