SV/Prabhupada 0002 - En Galen Civilisation

From Vanipedia
Jump to: navigation, search



Madman Civilzation - Prabhupāda 0002


Lecture on SB 6.1.49 -- New Orleans Farm, August 1, 1975

Harikeśa: Översättning ... "Som en person när han sover ser en dröm där han gör handlingar enligt kroppen som är manifesterad i sin dröm, eller accepterar att kroppen är hans verkliga jag, på liknande sätt identifierar han sin nuvarande kropp som sitt verkliga jag, som har blivit förvärvat på grund av tidigare religiösa eller gudlös liv, och inte kan veta om hans förflutna eller framtida liv."

Prabhupad:

yathājñas tamasā (yukta)
upāste vyaktam eva hi
na veda pūrvam aparaṁ
naṣṭa-janma-smṛtis tathā
(SB 6.1.49)

Detta är vår ställning. Detta är resultatet av våra framsteg innom vetenskapen, att vi inte vet "vad jag var innan detta liv och vad jag skall bli efter detta liv? " Livet är en fortsättning. Detta är andlig kunskap. Men de vet inte heller ens att livet är en fortsättning. De tänker, "Av en slump har jag fått det här livet, och det kommer att vara slut efter döden. Det finns ingen tanke om det förgångna, nutiden eller framtiden. Låt oss bara njuta. " Detta kallas okunnighet, Tamasa, ansvarslöst liv. Så ajñaḥ. Ajñaḥ betyder en som inte har någon kunskap. Och som inte har någon lärdom? Nu Tamasa. De som är i okunnighetens kvalitet. Det finns tre typer av materiella naturens kvaliteter: sattva, raja, tamas. Sattva-guna betyder att allt är klart, prakāśa. Precis som nu när himlen är täckt med moln; solskenet är inte klart. Men ovanför molnen finns det solsken, allt är klart. Och inom molnen är det inte klart. På samma sätt är de som är i sattva-guna, för dem allt klart, och de som är i Tamo-guna, allting är okunnighet, och de som är blandade upp, varken Sattva-guna, varken Tamo-guna, mellan de två, de kallas Rajo-guna. Materiella naturens tre kvaliteter. Tamasa. Så de är helt enkelt endast intresserade av den nuvarande kroppen, de bryr sig inte vad som kommer att hända, och de har ingen kunskap om vad de var innan. Det finns en annan plats där det beskrivs: Nunam pramattaḥ kurute vikarma (SB 5.5.4). Pramattaḥ, precis som en galning. Han vet inte varför han har blivit galen. Han har glömt. Och vad han kommer att bli genom sin verksamhet härnäst, vet han inte. Galning.

Så denna civilisation, den moderna civilisationen, är precis some en civilisation för galningar. De har ingen kunskap om ett tidigare liv, varken är de intresserade av ett framtida liv. Nunam pramattaḥ kurute vikarma (SB 5.5.4). Och de är fullt engagerade i syndiga aktiviteter eftersom de inte har någon kunskap om tidigare liv. Precis som en hund. Han vet inte varför har han blivit en hund, eller vad han kommer att bli i nästa liv? Så en hund kan ha varit i sitt tidigare liv en statsminister, men när han får hund livet, glömmer han det. Detta är också en av Mayas inflytanden. Prakṣepātmikā-sakti, āvaraṇātmikā-sakti. Maya har två olika krafter. Om någon pågrund av sina tidigare syndfulla handlingar har blivit en hund, och om han kommer ihåg att "jag var premiärminister förut men nu har jag blivit en hund," blir det omöjligt för honom att leva. Därför täcker Maya hans kunskap. Mṛtyu. Mṛtyu betyder att man glömmer allt. Detta kallas mṛtyu. Så vi har erfarenhet av detta varje dag och natt. När vi drömmer på natten i en separat dimension, i ett separat liv, vi glömmer den här kroppen, att "jag ligger ner. Min kropp är liggande i en mycket trevlig lägenhet med mycket trevliga sängkläder." Nej. Tänk om han vandrar omkring på gatan eller att han är uppe på en kulle. Så han är intresserad i drömmen, han tar ett intresse ... Vi alla tar ett intresse i denna kropp vi har. Vi glömmer den förflutna kroppen. Så detta är okunnighet. Så okunnighet, ju mer vi blir upphöjda från okunnighet till kunskap så är vi framfångsrika i livet. Och om vi håller oss själva i okunnighet så är vi inte framgångsrika. Detta är att förstöra sitt liv. Så meningen med vår Krishnarörelse är att lyfta en person från okunnighet till kunskap. Det är hela meningen med den vediska litteraturen: att frigöra en person. Krishna säger i Bhagavad-gita om de hängivna - inte för alla - teṣāṁ AHAM samuddhartā mṛtyu-samsara-sāgarāt (BG 12.7). En annan:

teṣāṁ evānukampārtham
aham ajñāna-jaṁ tamaḥ
nāśayāmy ātma-bhāva-stho
jñāna-dīpena bhāsvatā
(BG 10.11)

För speciella, för de hängivna ... Han ligger i allas hjärta, men Krishna hjälper en hängiven som försöker förstå honom. Han hjälper. De icke hängivna har ingen oro med det ... De är precis som djur - äter, sover, har sex och försvarar sig. De bryr sig inte om någonting, att förstå Gud eller deras förhållande med Gud. För dem. De tror att det inte finns någon Gud, och Krishna säger också till dem, "Ja, det finns ingen Gud. Sov du nu." Därför behöver vi sat-saṅga. Detta sat-saṅga, Satam prasaṅgāt. Genom att umgås med de hängivna uppväcker vi vår nyfikenhet om Gud. Därför behövs våra centra. Det är inte i onödan vi öppnar så många centra. Nej, det är till nytta för hela mänskligheten.