SV/Prabhupada 0018 - Stadigt trogen vid lotusfötterna av Guru
Lecture on SB 6.1.26-27 -- Philadelphia, July 12, 1975
Prabhupāda: Så vi bör utnyttja den här tiden för att finna en lösning på det liv som vi upprepade gånger dör och återigen accepterar en annan kropp. Så hur ska de komma att förstå om de inte kommer till rätt guru? Därför Sastra, säger tad-vijñānārtham: "Om du vill veta det verkliga problemet i ditt liv och om du vill bli upplyst hur man blir Kṛṣṇamedveten, hur man blir evig, gå tillbaka hem, tillbaka till Gudomen, då måste du närma dig guru." Och vem är guru? Det förklaras, mycket enkel sak. Guru hittar aldrig på någon ide att "Du gör det här och ge mig pengar och du blir lycklig." Det är inte guru. Det är en annan process att tjäna pengar. Så här är det sagt, mūḍha, alla som helt enkelt bor i dårens paradis, hittar på sina egna idéer som Ajāmila ... Någon har tagit, "Det här är min plikt," någon har ... Han är en idiot. Du måste veta vad som är din plikt från guru. Du sjunger varje dag, guru-mukha-padma-vākya, cittete koriyā aikya, ār nā koriho mane āśā. Detta är livet. Detta är livet. Guru-Mukha-pad ... Du accepterar en bona fide guru, och vad han beordrar utför du. Då är ditt liv framgångsrik. Ār nā koriho mane āśā. Du lymmel, du vill inte något annat. Sjunger du inte varje dag? Men förstår du innebörden? Eller du sjunger bara? Vad är meningen? Vem kommer att förklara? Ingen vet? Ja, vad är meningen?
Lärjunge: "Min enda önskan är att mitt sinne renas med orden som kommer ur munnen på min andlige mästare. Jag har ingen annan lust än detta. " Prabhupāda: Ja. Detta är befallningen. Guru-mukha-padma-vākya, cittete koriyā aikya. Så citta innebär medvetande eller hjärta. "Jag ska bara göra detta. Min Guru Mahārāja berättade; Jag ska göra det här." Cittete koriyā aikya, ār nā koriho mane āśā Så det är inte min stolthet, men jag kan säga, för er undervisning, jag gjorde det. Därför oavsett vilken liten framgång du kan se då alla mina Gudbröder, är på grund av detta. Jag har ingen kapacitet, men jag tog det, orden från min guru, som mitt liv och själ. Så det här är faktum. Guru-mukha-padma-vākya, cittete koriyā aikya. Alla borde göra det. Men om han gör tillägg, förändring, då är han slut. Inga tillägg, förändring. Du måste närma dig guru - guru betyder den som är en trogen Guds tjänare, Kṛṣṇa och ta hans ord hur man kan tjäna honom. Då är du framgångsrik. Om du hittar på, "Jag är mycket intelligentare än min guru, och jag kan göra tillägg eller ändringar," då är du slut.. Så det är det enda. Och nu, sjung ytterligare.
Lärjunge: Śrī-guru-caraṇe rati, ei se uttama-gati.
Prabhupāda: Śrī-guru-caraṇe rati, ei se, uttama-gati. Om du vill göra verkliga framsteg, då måste du vara fast trogen din gurus lotusfötter. Sedan?
Lärjunge: Je prasāde pūre sarva āśā.
Prabhupāda: Je prasāde pūre sarva āśā. Yasya prasādāt... Detta är instruktionen i hela Vaisnava filosofin. Så om vi inte gör det, är vi fortfarande mūḍha, och detta förklaras i denna Ajāmila-upākhyāna. Så idag läser vi denna vers, sa sa evaṁ vartamānaḥ ajñaḥ Återigen säger han. Återigen säger Vyāsadeva att "Denna skojare var belägen i det, absorberad i tjänst hos sin son,Nārāyaṇa, av namnet." Han visste inte ... "Vad är det för dumheter Nārāyaṇa?" Han visste att hans son. Men Nārāyaṇa är så barmhärtig att eftersom han ständigt kallar på sin son, "Nārāyaṇa, kom hit.Nārāyaṇa, ta det här" så Krishna tog det som att" Han reciterar "Nārāyaṇa." Kṛṣṇa är så barmhärtig. Han menade aldrig att "jag går till Nārāyaṇa." Han ville ha sin son eftersom han var tillgiven. Men han fick möjlighet att recitera det heliga namnet Nārāyaṇa. Detta är hans lycka. Därför, enligt denna, byter vi namn. Varför? Eftersom varje namn är avsett för att bli en tjänare till Krishna. Så precis som Upendra. Upendra betyder Vāmanadeva. Så om du kallar "Upendra, Upendra", eller liknande, är det namnet det tas hänsyn till. Så som kommer att förklaras senare.