SV/Prabhupada 0202 - Vem kan älska bättre en en predikare
Morning Walk -- May 17, 1975, Perth
Amogha: strutsar sticker huvudet i ett hål i marken.
Prabhupāda:Ja.
Paramahaṁsa: Men det måste finnas vissa framsteg eftersom så många går med Hare Krishna rörelsen.
Prabhupāda De gör verkliga framsteg.Bhava-mahā-dāvāgni-nirvāpaṇam. Deras materiella oro kommer att vara över. De gör framsteg. Ceto-darpaṇa-mārjanaṁ bhava-mahā-dāvāgni-nirvāpaṇam (CC Antya 20.12). Genom att sjunga Hare Kṛṣṇa kommer deras smutsiga hjärta att renas, och så snart det är helt rengjort, kommer problemen med den materiella tillvaron att vara över. Ingen mer ångest.
Paramahaṁsa: De verkar glada, men ... De hängivna av Kṛṣṇa verkar glada, men de gör inte mycket praktiskt arbete. De sjunger alltid och dansar och ber om lite pengar. Men de arbetar inte något praktiskt. Vi gör så många praktiska saker.
Prabhupāda: Dans är inte arbete? Och skriva böcker är inte arbete? Sälja böcker är inte arbete? Vad är arbete då? Hm? Liksom en apa hoppar? Ja? Det är arbete?
Amogha: Men vi hjälper människor praktiskt som på sjukhuset eller alkoholister ...
Prabhupāda: Nej, vad ... Hur hjälper du? Tror du att om man går till sjukhuset man inte kommer att dö? Och hur hjälper du? Du tänker du hjälper.
Amogha: Men han lever längre.
Prabhupāda: Det är en annan dårskap. Hur länge kommer du att leva? När tidpunkten för dödsfallet kommer, kommer du inte leva längre inte ens en stund. När en man ska dö, är hans liv slut. Kan din injektion, medicin, ge en minut mer av livet? Finns det någon medicin?
Amogha: Tja, det verkar vara.
Prabhupāda: Nej ...
Amogha: Ibland när de ger medicin lever de längre.
Paramahaṁsa: De säger att genom att finslipa hjärttransplantation de kan få människor att leva ...
Prabhupāda: De kan säga att de ... Eftersom vi tar dem som skojare, varför ska jag ta deras ord? Vi bör överväga dem som skojare, det är allt. (Någon ropar elakt i bakgrunden, Prabhupāda skäller på dem) (skratt) En annan lymmel. Han njuter av livet. Så världen är full av skojare. Vi måste vara mycket pessimistiska, inte alls optimistiska om denna värld. Om du inte blir pessimistisk, kommer du inte att kunna gå tillbaka till hemmet. Om du har lite attraktion för den här världen - "Det är bra" - då måste man stanna kvar här. Ja. Kṛṣṇa är så strikt.
Paramahaṁsa: Men Jesus sade: "Älska din broder som dig själv." Så om vi älskar vår broder ...
Prabhupāda: Vi är kärleksfulla. Vi ger Kṛṣṇamedvetande. Det är kärlek, verkligt kärleksfullt. Vi ger honom evigt liv, evig salighet. Om vi inte älskar dem, varför tar vi så mycket besvär? Predikaren måste älska folket. Annars varför tar han? Han kan göra det själv hemma. Varför tar han så mycket besvär? Varför har jag kommit hit åttio år gammal om jag inte älskar? Så vem kan älska bättre än en predikare? Han älskar även djuren. Därför predikar de, "Ta inte kött." Älskar de djur, skojarna? De äter, och de älskar sitt land, det är allt. Ingen älskar. Det är helt enkelt sinnestillfredsställelse. Om någon älskar, är han Kṛṣṇamedveten, det är allt. Alla är skojare. De är ute efter sin egen sinnesnjutning, och de kommer att sätta en skylt, "Jag älskar alla." Detta är deras verksamhet. Och dårar accepterar, "Åh, den här mannen." är mycket filantropisk." Han älskar inte någon människa. Han älskar bara sinnen. Det är allt. Tjänare av sinnena, det är allt.