SV/Prabhupada 0254 - Vedisk kunskap förklaras av guru

Revision as of 18:31, 29 March 2019 by Bahulasva (talk | contribs)
(diff) ← Older revision | Latest revision (diff) | Newer revision → (diff)


Lecture on BG 2.8 -- London, August 8, 1973

Så ursprungligen är vi alla personer, inte opersonliga. Kṛṣṇa säger också ... Han säger att: "Dessa soldater, dessa kungar, du och jag, min käre Arjuna, Det är inte så att vi inte existerade i det förflutna. Inte heller att vi i framtiden skall upphöra att existera. " Så denna speciella instruktion från Kṛṣṇa, att: "Jag, du och alla dessa kungar och soldater som har samlats här, de fanns. Som vi existerar nu, enskilda personer, På samma sätt existerade de, enskilda personer. Och i framtiden också ska vi finnas som enskilda personer. " Så var är frågan om opersonlig? Dessa nonsens impersonalister, tomhetsförespråkare. Därför är principen, för att förstå saker som det verkligen är måste man närma sig Kṛṣṇa som Arjuna har närmat sig, śiṣyas te 'ham: (BG 2.7) "Nu är jag Din lärjunge. Du lär mig bara. Śādhi māṁ prapannam. Jag överlämnar mig. Jag försöker inte att tala med dig på samma nivå. " Att acceptera guru betyder att oavsett vad guru säger, du måste acceptera. Annars, gå inte till guru. Gör inte mode. Du måste vara redo. Det kallas prapannam. Tad viddhi praṇipātena (BG 4.34). Du kan förstå helt enkelt genom att överlämna dig, inte att testa guru. "Jag ska testa honom, hur, hur mycket han vet." Vad är då meningen med att ha en guru? Nej. Därför säger Arjuna att: "Förutom du, det finns ingen annan som faktiskt kan tillfredsställa mig i detta förvirrade tillstånd." Yac chokam ucchoṣaṇam indriyāṇām (BG 2.8). "Mina sinnen torkas upp." Eftersom de ytliga sinnen ... De är faktiskt inte sinnen. Verkliga sinnen är inom. Hṛṣīkeṇa hṛṣīkeśa-sevanam (CC Madhya 19.170).

Vi måste tjäna Kṛṣṇa, Hṛṣīkeśa ... Kṛṣṇa är verklig, och vi måste komma till den positionen av verkligheten. Då kan vi tjäna Kṛṣṇa. Hṛṣīkeṇa. Tat paratvena nirmalam. När våra sinnen renas. Indriyāṇi parāṇy āhur indriyebhyaḥ paraṁ manaḥ, manasas tu paro buddhir (BG 3.42). Dessa är olika stadier. Detta kroppsliga begrepp av livet innebär sinnen. Men när du överskrider dessa sinnen, kommer du till den mentala plattformen. När du överskrider den mentala plattformen, kommer du till den intellektuella plattformen. När du kommer till den intellektuella plattform, när du trancenderar, då kommer du till den andliga plattformen. Som är andlig form. Det finns olika kvaliteter och steg. I den kroppsliga plattformen kräver vi pratyakṣa-jñānam. Pratyakṣa betyder direkt uppfattning. Det finns olika stadier av kunskap. Pratyakṣa, aparokṣa, pratyakṣa, parokṣa, aparokṣa, adhokṣaja, aprakṛta. Dessa är olika stadier av kunskap. Så kunskaper på kroppens plattform, direkt uppfattning, är inte verklig kunskap. Därför kan vi utmana dessa forskare, så kallade vetenskapsmän. Deras grundläggande princip för kunskap är på den kroppsliga livsbegreppet, pratyakṣa, experimentell kunskap. Experimentell kunskap innebär dessa grova sinnesintryck. Det är experimentell. Pratyakṣa. Alla säger: "Vi ser inte Gud." Gud är inte ett sådant ämne som du kan se med denna pratyakṣa, direkt uppfattning.

Ett annat namn på Gud är Anubhāva. Anubhāva. Precis som i det här rummet vi ser inte solen direkt. Men vi vet att solen finns. Det är dag. Hur vet du det? Du ser inte. Men det finns andra processer genom vilka man kan uppleva. Det kallas aparokṣa. Pratyakṣa parokṣa aparokṣa. På detta sätt, Kṛṣṇamedvetande betyder adhokṣaja och aprakṛta, bortom sinnena. Därför, sägs det i Bhagavad-gītā: adhokṣaja. Där direkt uppfattning inte kan nå. Så var direkt uppfattning inte kan nå, hur kan man uppfatta anubhāva? Det är śrota-panthā. Som är śruti. Du måste ta kunskap från Veda. Och vedisk kunskap förklaras av guru. Därför måste man ta sin tillflykt till Kṛṣṇa som högsta guru, eller Hans ombud. Då kan alla dessa problem, d.v.s okunnighet, skingras. Yac chokam ucchoṣaṇam indriyāṇām (BG 2.8).