SV/Prabhupada 0334 - Krishnamedvetna rörelsen är menad för att ge mat, diet & medicin åt själen: Difference between revisions
(Created page with "<!-- BEGIN CATEGORY LIST --> Category:1080 French Pages with Videos Category:Prabhupada 0334 - in all Languages Category:SV-Quotes - 1972 Category:SV-Quotes - Le...") |
(Vanibot #0023: VideoLocalizer - changed YouTube player to show hard-coded subtitles version) |
||
| Line 1: | Line 1: | ||
<!-- BEGIN CATEGORY LIST --> | <!-- BEGIN CATEGORY LIST --> | ||
[[Category:1080 | [[Category:1080 Swedish Pages with Videos]] | ||
[[Category:Prabhupada 0334 - in all Languages]] | [[Category:Prabhupada 0334 - in all Languages]] | ||
[[Category:SV-Quotes - 1972]] | [[Category:SV-Quotes - 1972]] | ||
| Line 7: | Line 7: | ||
[[Category:SV-Quotes - in USA, Los Angeles]] | [[Category:SV-Quotes - in USA, Los Angeles]] | ||
<!-- END CATEGORY LIST --> | <!-- END CATEGORY LIST --> | ||
<!-- BEGIN NAVIGATION BAR -- DO NOT EDIT OR REMOVE --> | |||
{{1080 videos navigation - All Languages|Swedish|SV/Prabhupada 0333 - Utbilda alla att bli gudomliga|0333|SV/Prabhupada 0335 - Utbilda människorna att bli första klassens yogis|0335}} | |||
<!-- END NAVIGATION BAR --> | |||
<!-- BEGIN ORIGINAL VANIQUOTES PAGE LINK--> | <!-- BEGIN ORIGINAL VANIQUOTES PAGE LINK--> | ||
<div class="center"> | <div class="center"> | ||
| Line 15: | Line 18: | ||
<!-- BEGIN VIDEO LINK --> | <!-- BEGIN VIDEO LINK --> | ||
{{youtube_right| | {{youtube_right|7WVlUDQVpvE|Krishnamedvetna rörelsen är menad för att ge mat, diet & medicin åt själen<br/>- Prabhupāda 0334}} | ||
<!-- END VIDEO LINK --> | <!-- END VIDEO LINK --> | ||
<!-- BEGIN AUDIO LINK --> | <!-- BEGIN AUDIO LINK --> | ||
<mp3player> | <mp3player>https://s3.amazonaws.com/vanipedia/clip/730425SB.LA_clip2.mp3</mp3player> | ||
<!-- END AUDIO LINK --> | <!-- END AUDIO LINK --> | ||
| Line 27: | Line 30: | ||
<!-- BEGIN TRANSLATED TEXT --> | <!-- BEGIN TRANSLATED TEXT --> | ||
Kroppslig komfort kommer inte att rädda dig. Antag att en människa har ett mycket bekvämt liv. Betyder det att han inte kommer att dö? Han kommer att dö. Så bara genom kroppslig bekvämlighet kan du inte existera. Den starkaste överlever. Kampen för tillvaron. Så när vi bara tar hand om kroppen, som kallas dharmasya glāniḥ, förorenad. Man måste veta vad som är nödvändigt för kroppen och vad som är nödvändigt för själen. Den verkliga nödvändigheten i livet är att tillhandahålla bekvämlighet för själen. Och själen får ingen komfort genom materiella justeringar. Eftersom själen är en annan identitet, måste själen ges andlig mat. Denna andliga mat är detta Kṛṣṇa-medvetande. Om du ger själen andlig mat... | Kroppslig komfort kommer inte att rädda dig. Antag att en människa har ett mycket bekvämt liv. Betyder det att han inte kommer att dö? Han kommer att dö. Så bara genom kroppslig bekvämlighet kan du inte existera. Den starkaste överlever. Kampen för tillvaron. Så när vi bara tar hand om kroppen, som kallas dharmasya glāniḥ, förorenad. Man måste veta vad som är nödvändigt för kroppen och vad som är nödvändigt för själen. Den verkliga nödvändigheten i livet är att tillhandahålla bekvämlighet för själen. Och själen får ingen komfort genom materiella justeringar. Eftersom själen är en annan identitet, måste själen ges andlig mat. Denna andliga mat är detta Kṛṣṇa-medvetande. Om du ger själen andlig mat... | ||
Mat, det finns, när man är sjuk, måste du ge honom diet och medicin. Två saker krävs. Om du helt enkelt ger medicin, ingen diet, kommer det inte att vara särskilt framgångsrikt. Båda. Så denna Kṛṣṇa- rörelse är avsedd för att ge mat, vilket innebär diet och medicin, för själen. Medicinen är Hare Kṛṣṇa mahā-mantrat. Bhavauṣadhāc chrotra-mano-'bhirāmāt ka uttamaśloka-guṇānuvādāt Puman virajyeta vina paśughnāt ([[Vanisource:SB 10.1.4|SB 10.1.4]]). Parīkṣit Mahārāja sade till Śukadeva Gosvāmī att: "Denna Bhāgavata diskussion som du är beredd att ge mig, det är inte någon vanlig sak." Nivṛtta-tarṣair upagīyamānāt. Denna Bhāgavata diskussion är njutbar för personer som är nivṛtta-tṛṣṇā. Tṛṣṇā, tṛṣṇā betyder längtan. Alla i denna materiella värld längtar, längtar. Så en som är befriad från denna längtan, han kan smaka Bhāgavata, hur tilltalande det är. Det är en sådan sak. Nivṛtta-tarṣaiḥ ... Likaså bhāgavata betyder också, Hare Kṛṣṇa mantrat är också bhāgavata. Bhāgavata betyder allting som är i förhållande till den Högste Herren. Det kallas bhāgavata. Högsta Herren kallas Bhagavān. Bhagavata-śabda, och i relation med honom, vad som helst, den bhagavata-śabda förvandlas till bhagavata-śabda. | Mat, det finns, när man är sjuk, måste du ge honom diet och medicin. Två saker krävs. Om du helt enkelt ger medicin, ingen diet, kommer det inte att vara särskilt framgångsrikt. Båda. Så denna Kṛṣṇa- rörelse är avsedd för att ge mat, vilket innebär diet och medicin, för själen. Medicinen är Hare Kṛṣṇa mahā-mantrat. Bhavauṣadhāc chrotra-mano-'bhirāmāt ka uttamaśloka-guṇānuvādāt Puman virajyeta vina paśughnāt ([[Vanisource:SB 10.1.4|SB 10.1.4]]). Parīkṣit Mahārāja sade till Śukadeva Gosvāmī att: "Denna Bhāgavata diskussion som du är beredd att ge mig, det är inte någon vanlig sak." Nivṛtta-tarṣair upagīyamānāt. Denna Bhāgavata diskussion är njutbar för personer som är nivṛtta-tṛṣṇā. Tṛṣṇā, tṛṣṇā betyder längtan. Alla i denna materiella värld längtar, längtar. Så en som är befriad från denna längtan, han kan smaka Bhāgavata, hur tilltalande det är. Det är en sådan sak. Nivṛtta-tarṣaiḥ ... Likaså bhāgavata betyder också, Hare Kṛṣṇa mantrat är också bhāgavata. Bhāgavata betyder allting som är i förhållande till den Högste Herren. Det kallas bhāgavata. Högsta Herren kallas Bhagavān. Bhagavata-śabda, och i relation med honom, vad som helst, den bhagavata-śabda förvandlas till bhagavata-śabda. | ||
Så Parīkṣit Mahārāja sa att smaken av Bhāgavata kan njutas av en person som har avslutat sin längtan över materiella önskningar. Nivṛtta-tarṣair upagīyamānāt. Varför bör man smaka sådana ting? Bhavauṣadhi. Bhavauṣadhi, medicin för vår sjukdom av födelse och död. Bhava betyder "bli". Vår ... I nuläget är vi i ett sjukdomstillstånd. De vet inte vad detta sjukdomstillstånd är, vad är hälsosamt tillstånd, dessa skojare. De vet ingenting. Fortfarande de räknas som stora vetenskapsmän, filosofer ... De frågar inte: "Jag vill inte dö Varför tvingas döden på mig.?" Det finns ingen sådan undersökning. Det finns inte heller någon lösning. Och ändå är de forskare. Vilken typ av forskare? Vetenskap innebär att du avancerar i kunskap så att ditt eländiga tillstånd i livet kan minskas, minimeras. Det är vetenskap. Annars, vad är denna vetenskap? De helt enkelt lovar; "I framtiden." "Men vad levererar du just nu, sir?" " precis som du lider nu, fortsätt lida. I framtiden ska vi ta fram vissa kemikalier." Nej. Faktiskt ātyantika-duḥkha-nivṛtti. Ātyantika, slutgiltigt. Ātyantika betyder slutgiltigt. Duḥkha betyder lidanden. Det borde vara målet för mänskligt liv. Så de vet inte vad som är ātyantika-duḥkha. Duḥkha betyder lidande. Så ātyantika-duḥkha påpekas i Bhagavad-gītā "Här är ātyantika-duḥkha, sir." Vad är detta? Janma-mṛtyu-jarā-vyādhi ([[Vanisource:BG 13. | Så Parīkṣit Mahārāja sa att smaken av Bhāgavata kan njutas av en person som har avslutat sin längtan över materiella önskningar. Nivṛtta-tarṣair upagīyamānāt. Varför bör man smaka sådana ting? Bhavauṣadhi. Bhavauṣadhi, medicin för vår sjukdom av födelse och död. Bhava betyder "bli". Vår ... I nuläget är vi i ett sjukdomstillstånd. De vet inte vad detta sjukdomstillstånd är, vad är hälsosamt tillstånd, dessa skojare. De vet ingenting. Fortfarande de räknas som stora vetenskapsmän, filosofer ... De frågar inte: "Jag vill inte dö Varför tvingas döden på mig.?" Det finns ingen sådan undersökning. Det finns inte heller någon lösning. Och ändå är de forskare. Vilken typ av forskare? Vetenskap innebär att du avancerar i kunskap så att ditt eländiga tillstånd i livet kan minskas, minimeras. Det är vetenskap. Annars, vad är denna vetenskap? De helt enkelt lovar; "I framtiden." "Men vad levererar du just nu, sir?" " precis som du lider nu, fortsätt lida. I framtiden ska vi ta fram vissa kemikalier." Nej. Faktiskt ātyantika-duḥkha-nivṛtti. Ātyantika, slutgiltigt. Ātyantika betyder slutgiltigt. Duḥkha betyder lidanden. Det borde vara målet för mänskligt liv. Så de vet inte vad som är ātyantika-duḥkha. Duḥkha betyder lidande. Så ātyantika-duḥkha påpekas i Bhagavad-gītā "Här är ātyantika-duḥkha, sir." Vad är detta? Janma-mṛtyu-jarā-vyādhi ([[Vanisource:BG 13.8-12 (1972)|BG 13.9]]).. Födelse, död, ålderdom och sjukdom. | ||
<!-- END TRANSLATED TEXT --> | <!-- END TRANSLATED TEXT --> | ||
Latest revision as of 18:03, 4 October 2018
Lecture on SB 1.8.33 -- Los Angeles, April 25, 1972
Kroppslig komfort kommer inte att rädda dig. Antag att en människa har ett mycket bekvämt liv. Betyder det att han inte kommer att dö? Han kommer att dö. Så bara genom kroppslig bekvämlighet kan du inte existera. Den starkaste överlever. Kampen för tillvaron. Så när vi bara tar hand om kroppen, som kallas dharmasya glāniḥ, förorenad. Man måste veta vad som är nödvändigt för kroppen och vad som är nödvändigt för själen. Den verkliga nödvändigheten i livet är att tillhandahålla bekvämlighet för själen. Och själen får ingen komfort genom materiella justeringar. Eftersom själen är en annan identitet, måste själen ges andlig mat. Denna andliga mat är detta Kṛṣṇa-medvetande. Om du ger själen andlig mat...
Mat, det finns, när man är sjuk, måste du ge honom diet och medicin. Två saker krävs. Om du helt enkelt ger medicin, ingen diet, kommer det inte att vara särskilt framgångsrikt. Båda. Så denna Kṛṣṇa- rörelse är avsedd för att ge mat, vilket innebär diet och medicin, för själen. Medicinen är Hare Kṛṣṇa mahā-mantrat. Bhavauṣadhāc chrotra-mano-'bhirāmāt ka uttamaśloka-guṇānuvādāt Puman virajyeta vina paśughnāt (SB 10.1.4). Parīkṣit Mahārāja sade till Śukadeva Gosvāmī att: "Denna Bhāgavata diskussion som du är beredd att ge mig, det är inte någon vanlig sak." Nivṛtta-tarṣair upagīyamānāt. Denna Bhāgavata diskussion är njutbar för personer som är nivṛtta-tṛṣṇā. Tṛṣṇā, tṛṣṇā betyder längtan. Alla i denna materiella värld längtar, längtar. Så en som är befriad från denna längtan, han kan smaka Bhāgavata, hur tilltalande det är. Det är en sådan sak. Nivṛtta-tarṣaiḥ ... Likaså bhāgavata betyder också, Hare Kṛṣṇa mantrat är också bhāgavata. Bhāgavata betyder allting som är i förhållande till den Högste Herren. Det kallas bhāgavata. Högsta Herren kallas Bhagavān. Bhagavata-śabda, och i relation med honom, vad som helst, den bhagavata-śabda förvandlas till bhagavata-śabda.
Så Parīkṣit Mahārāja sa att smaken av Bhāgavata kan njutas av en person som har avslutat sin längtan över materiella önskningar. Nivṛtta-tarṣair upagīyamānāt. Varför bör man smaka sådana ting? Bhavauṣadhi. Bhavauṣadhi, medicin för vår sjukdom av födelse och död. Bhava betyder "bli". Vår ... I nuläget är vi i ett sjukdomstillstånd. De vet inte vad detta sjukdomstillstånd är, vad är hälsosamt tillstånd, dessa skojare. De vet ingenting. Fortfarande de räknas som stora vetenskapsmän, filosofer ... De frågar inte: "Jag vill inte dö Varför tvingas döden på mig.?" Det finns ingen sådan undersökning. Det finns inte heller någon lösning. Och ändå är de forskare. Vilken typ av forskare? Vetenskap innebär att du avancerar i kunskap så att ditt eländiga tillstånd i livet kan minskas, minimeras. Det är vetenskap. Annars, vad är denna vetenskap? De helt enkelt lovar; "I framtiden." "Men vad levererar du just nu, sir?" " precis som du lider nu, fortsätt lida. I framtiden ska vi ta fram vissa kemikalier." Nej. Faktiskt ātyantika-duḥkha-nivṛtti. Ātyantika, slutgiltigt. Ātyantika betyder slutgiltigt. Duḥkha betyder lidanden. Det borde vara målet för mänskligt liv. Så de vet inte vad som är ātyantika-duḥkha. Duḥkha betyder lidande. Så ātyantika-duḥkha påpekas i Bhagavad-gītā "Här är ātyantika-duḥkha, sir." Vad är detta? Janma-mṛtyu-jarā-vyādhi (BG 13.9).. Födelse, död, ålderdom och sjukdom.