SV/Prabhupada 0269 - Genom skojares tolkningar kan du inte förstå Bhagavad- Gita
Lecture on BG 2.10 -- London, August 16, 1973
Så försök att förstå Kṛṣṇa som Hṛṣīkeśa. Så Hṛṣīkeśa, Kṛṣṇa, började skratta att "Han är Min vän, ständidge följeslagare, och en sådan svaghet. Han först av allt var entusiastisk att be Mig att ta hans vagn, senayor ubhayor madhye. Nu viṣīdantan, nu beklagar han. " Så ... Vi är alla dårar på så sätt. Arjuna är inte dåre. Arjuna har beskrivits som Guḍākeśa. Hur kan han vara dåre? Men han spelar rollen av dåre. Om han inte spelar rollen av en dåre, hur skulle den Bhagavad-gītā komma ur munnen av Śrī Kṛṣṇa? Och eftersom han är en hängiven, är han perfekt att spela på ett sådant sätt att Kṛṣṇa ger instruktioner. Så perfekt lärare och den perfekta lärjungen, Arjuna. Vi måste lära oss av deras de ... Vår position ... Arjuna representerar precis som en vanlig människa som oss, och Kṛṣṇa är Hṛṣīkeśa ger Sina råd, perfekta råd. Om vi tar, om vi läser Bhagavad-gītā i en anda av förståelse som Arjuna, den perfekta lärjungen, och om vi accepterar råden och instruktionerna av Kṛṣṇa, den perfekta läraren, då bör vi veta att vi har förstått Bhagavad-gītā. Genom min mentala spekulation, genom skojares tolkning, genom att visa ett stipendium, kan du inte förstå Bhagavad-gītā. Det är inte möjligt. Undergiven. Därför i Bhagavad-gītā sägs det, tad viddhi praṇipātena paripraśnena sevayā (BG 4.34). Så vi måste överlämna oss som Arjuna, han överlämnade sig. Śiṣyas te 'haṁ śādhi māṁ prapannam: (BG 2.7) "Jag överlämnar mig åt Dig. Jag blir din lärjunge." För att bli lärjunge innebär att överlämna, frivilligt acceptera instruktioner, råd, order från den andlige mästaren.
Så Arjuna har redan accepterat det. Även om han talar att na yotsye "Kṛṣṇa, jag ska inte slåss." Men när mästaren, när Han förklarar allt, han kommer att kämpa. Mästarens order. Inte slåss, är hans egen sinnesnjutning. Och att slåss, trots att han inte hade någon lust att slåss, är att tillfredställa mästaren. Detta är summan och innehållet i Bhagavad-gītā. Så Kṛṣṇa, ser Arjuna, viṣīdantam mycket påverkad, beklagande, att han inte är beredd att göra sin plikt. Därför i nästa vers Han börjar att: aśocyān anvaśocas tvaṁ prajña-vādāṁś ca bhāṣase: (BG 2.11) "Min käre Arjuna, du är Min vän. Strunt i det, māyā är mycket stark. Trots att du är Min vän, personlig, du är så mycket överväldigad av falsk medkänsla. Så bara lyssna till Mig. " Därför sa han, aśocyān: "Du klagar i ett ämne som inte alls är bra." Aśocya. Śocya betyder jämmer och aśocya betyder man ska inte klaga. Aśocya. So aśocyān anvaśocas tvaṁ prajña-vādāṁś ca bhāṣase. "Men du talar som mycket lärd vetenskapsman." Eftersom han har talat. Men dessa saker är rätt. Vad Arjuna har sagt, att varṇa-saṅkara, när kvinnorna blir förorenad, blir befolkningen varṇa-saṅkara, det är faktum. Vadhelst Arjuna har sagt till Kṛṣṇa för att undvika striderna, dessa saker är korrekta. Men från den andliga plattformen ... Dessa saker kan vara rätt eller fel, men från andlig plattform, de är inte att anses vara mycket allvarliga. Därför aśocyān anvaśocas tvam. Eftersom hans jämmer var på det kroppsliga begreppet av liv. Det kroppsliga livsbegreppet, i början av Kṛṣṇa's instruktioner, är det fördömt. Aśocyān anvaśocas tvam: (BG 2.11) "Du klagar på det kroppsliga begreppet av liv." Eftersom alla som är i det kroppsliga begreppet av liv, inte är bättre än djur.