SV/Prabhupada 1064 - Herren lever i kärnan av hjärtat på varje levande varelse: Difference between revisions

Latest revision as of 12:22, 5 October 2018

Föregående Sida - Video 1063

Nästa Sida - Video 1065

660219-20 - Lecture BG Introduction - New York

Det högsta medvetandet, det kommer att förklaras i Bhagavad-gītā i kapitlet där skillnaden mellan jīva och īśvara förklaras. Kṣetra-kṣetra-jña. Denna kṣetra-jña har förklarats, att Herren också är kṣetra-jña, eller medveten, och jīvas, eller de levande varelserna, de är också medvetna. Men skillnaden är att en levande varelse är medveten inom sin begränsade kropp, men Herren är medveten om alla kroppar. Īśvaraḥ sarva-bhūtānāṁ hṛd-deśe 'rjuna tiṣṭhati (BG 18.61).

Herren lever i kärnan av hjärtat på varje levande varelse, därför är Han medveten om de psykiska rörelserna, aktiviteterna, av den särskilda jīvan. Vi bör inte glömma. Det förklaras också att Paramātmān, eller Gudomens Högsta Personlighet, lever i allas hjärtan som īśvara, som härskaren, och Han ger vägledning. Han ger vägledning. Sarvasya cāhaṁ hṛdi sanniviṣṭhaḥ (BG 15.15). Han är situerad i allas hjärtan, och Han ger vägledning att agera som han vill. Den levande varelsen glömmer vad han ska göra. Först av allt bestämmer han sig för att agera på ett visst sätt, och sen trasslas han in i reaktionerna av sin egen karma. Men efter att ha gett upp en slags kropp, när han träder in i en annan slags kropp... Precis som när vi ger upp en slags kläder, en slags kläder, för en annan slags kläder, på liknande sätt förklaras det i denna Bhagavad-gītāatt vāsāṁsi jīrṇāni yathā vihāya (BG 2.22). Man, som när man byter sina olika kläder, på liknande sätt byter också de levande varelserna olika kroppar, själavandring, och drar på sig reaktionerna av sina tidigare aktiviteter. Så dessa aktiviteter kan ändras när en levande varelse är i godhetens kvalitet, i sunt förnuft, och han förstår vad för slags aktiviteter han bör anta, och om han gör så, då kan hela reaktionerna av hans tidigare aktiviteter förändras. Därför är karma inte evigt. Andra saker, utav de fyra, fem artiklarna—īśvara, jīva, prakṛti, kāla, och karma— dessa fyra artiklar är eviga, medan karma, artikeln känd som karma, den är inte evig.

Så den medvetna īśvara, den högst medvetna īśvara, och skillnaden mellan den högst medvetna īśvara, eller Herren, och den levande varelsen är, i de nuvarande omständigheterna, så här. Medvetande, medvetande av, både av Herren och de levande varelserna, de är, detta medvetande är transcendentalt. Det är inte så att detta medvetande genereras av kontakt med denna materia. Det är en misstagen idé. Teorin att medvetande utvecklas under vissa omständigheter av materiell kombination accepteras inte i Bhagavad-gītā. De kan inte. Medvetande må vara perverst reflekterat av täcket av materiella omständigheter, precis som ljus reflekterat genom ett färgat glas må verka enligt färgen. På liknande sätt är inte Herrens medvetande materiellt påverkat. Den Högsta Herren, precis som Kṛṣṇa, Han säger att mayādhyakṣeṇa prakṛtiḥ (BG 9.10). När Han stiger ner i denna materiella värld är Hans medvetande inte materiellt påverkat. Om Hans medvetande hade varit materiellt påverkat vore han olämplig att tala om det transcendentala ämnet i Bhagavad-gītā. Man kan inte säga någonting om den transcendentala världen utan att vara fri från det materiellt besmittade medvetandet. Så Herren var inte materiellt besmittad. Men vårt medvetande, vid det nuvarande tillfället, är materiellt besmittat. Så hela saken, som Bhagavad-gītā lär ut, vi behöver rena det materiellt besmittade medvetandet, och i detta rena medvetande kommer aktiviteter utföras. Det kommer att göra oss lyckliga. Vi kan inte sluta. Vi kan inte sluta våra aktiviteter. Aktiviteterna behöver renas. Och dessa renade aktiviteter kallas bhakti. Bhakti betyder de är, de liknar vanliga aktiviteter, men de är inte besmittade aktiviteter. De är renade aktiviteter. Så en okunnig person kanske ser att en hängiven arbetar som en vanlig man, men en person med en liten tillgång kunskap, han vet inte om att en hängivens aktiviteter, eller Herrens aktiviteter, de är inte besmittade av det orena materiella medvetandet, orenheter av de tre guṇas, materiella kvaliteterna, utan transcendentalt medvetande. Så vårt medvetande är materiellt besmittat, det bör vi känna till.

@@ Line 10: / Line 10: @@
 [[Category:Swedish Language]]
 <!-- END CATEGORY LIST -->
+<!-- BEGIN NAVIGATION BAR -- DO NOT EDIT OR REMOVE -->
+{{1080 videos navigation - All Languages|Swedish|SV/Prabhupada 1063 - Ge oss lättnad från alla aktiviteters reaktioner|1063|SV/Prabhupada 1065 - Man behöver först och främst lära sig att han inte är den materiella kroppen|1065}}
+<!-- END NAVIGATION BAR -->
 <!-- BEGIN ORIGINAL VANIQUOTES PAGE LINK-->
 <div class="center">
@@ Line 18: / Line 21: @@
 <!-- BEGIN VIDEO LINK -->
-{{youtube_right|DeeccJeN26Y|The Lord Lives Within the Core of Heart in Every Living Being - Prabhupāda 1064}}
+{{youtube_right|8npXmy_wGCk|The Lord Lives Within the Core of Heart in Every Living Being - Prabhupāda 1064}}
 <!-- END VIDEO LINK -->
 <!-- BEGIN AUDIO LINK -->
-<mp3player>File:660219BG-NEW_YORK_clip08.mp3</mp3player>
+<mp3player>https://s3.amazonaws.com/vanipedia/clip/660219BG-NEW_YORK_clip08.mp3</mp3player>
 <!-- END AUDIO LINK -->
@@ Line 30: / Line 33: @@
 <!-- BEGIN TRANSLATED TEXT -->
-Det högsta medvetandet, det kommer att förklaras i Bhagavad-gītā i kapitlet där skillnaden mellan jīva och īśvara förklaras. Kṣetra-kṣetra-jña. Denna kṣetra-jña har förklarats, att Herren också är kṣetra-jña, eller medveten, och jīvas, eller de levande varelserna, de är också medvetna. Men skillnaden är att en levande varelse är medveten inom sin begränsade kropp, men Herren är medveten om alla kroppar. Īśvaraḥ sarva-bhūtānāṁ hṛd-deśe 'rjuna tiṣṭhati ([[Vanisource:BG 18.61|BG 18.61]]).
+Det högsta medvetandet, det kommer att förklaras i Bhagavad-gītā i kapitlet där skillnaden mellan jīva och īśvara förklaras. Kṣetra-kṣetra-jña. Denna kṣetra-jña har förklarats, att Herren också är kṣetra-jña, eller medveten, och jīvas, eller de levande varelserna, de är också medvetna. Men skillnaden är att en levande varelse är medveten inom sin begränsade kropp, men Herren är medveten om alla kroppar. Īśvaraḥ sarva-bhūtānāṁ hṛd-deśe 'rjuna tiṣṭhati ([[Vanisource:BG 18.61 (1972)|BG 18.61]]).
-Herren lever i kärnan av hjärtat på varje levande varelse, därför är Han medveten om de psykiska rörelserna, aktiviteterna, av den särskilda jīvan. Vi bör inte glömma. Det förklaras också att Paramātmān, eller Gudomens Högsta Personlighet, lever i allas hjärtan som īśvara, som härskaren, och Han ger vägledning. Han ger vägledning. Sarvasya cāhaṁ hṛdi sanniviṣṭhaḥ ([[Vanisource:BG 15.15|BG 15.15]]). Han är situerad i allas hjärtan, och Han ger vägledning att agera som han vill. Den levande varelsen glömmer vad han ska göra. Först av allt bestämmer han sig för att agera på ett visst sätt, och sen trasslas han in i reaktionerna av sin egen karma. Men efter att ha gett upp en slags kropp, när han träder in i en annan slags kropp... Precis som när vi ger upp en slags kläder, en slags kläder, för en annan slags kläder, på liknande sätt förklaras det i denna Bhagavad-gītāatt vāsāṁsi jīrṇāni yathā vihāya ([[Vanisource:BG 2.22|BG 2.22]]). Man, som när man byter sina olika kläder, på liknande sätt byter också de levande varelserna olika kroppar, själavandring, och drar på sig reaktionerna av sina tidigare aktiviteter. Så dessa aktiviteter kan ändras när en levande varelse är i godhetens kvalitet, i sunt förnuft, och han förstår vad för slags aktiviteter han bör anta, och om han gör så, då kan hela reaktionerna av hans tidigare aktiviteter förändras. Därför är karma inte evigt. Andra saker, utav de fyra, fem artiklarna—īśvara, jīva, prakṛti, kāla, och karma— dessa fyra artiklar är eviga, medan karma, artikeln känd som karma, den är inte evig.
+Herren lever i kärnan av hjärtat på varje levande varelse, därför är Han medveten om de psykiska rörelserna, aktiviteterna, av den särskilda jīvan. Vi bör inte glömma. Det förklaras också att Paramātmān, eller Gudomens Högsta Personlighet, lever i allas hjärtan som īśvara, som härskaren, och Han ger vägledning. Han ger vägledning. Sarvasya cāhaṁ hṛdi sanniviṣṭhaḥ ([[Vanisource:BG 15.15 (1972)|BG 15.15]]). Han är situerad i allas hjärtan, och Han ger vägledning att agera som han vill. Den levande varelsen glömmer vad han ska göra. Först av allt bestämmer han sig för att agera på ett visst sätt, och sen trasslas han in i reaktionerna av sin egen karma. Men efter att ha gett upp en slags kropp, när han träder in i en annan slags kropp... Precis som när vi ger upp en slags kläder, en slags kläder, för en annan slags kläder, på liknande sätt förklaras det i denna Bhagavad-gītāatt vāsāṁsi jīrṇāni yathā vihāya ([[Vanisource:BG 2.22 (1972)|BG 2.22]]). Man, som när man byter sina olika kläder, på liknande sätt byter också de levande varelserna olika kroppar, själavandring, och drar på sig reaktionerna av sina tidigare aktiviteter. Så dessa aktiviteter kan ändras när en levande varelse är i godhetens kvalitet, i sunt förnuft, och han förstår vad för slags aktiviteter han bör anta, och om han gör så, då kan hela reaktionerna av hans tidigare aktiviteter förändras. Därför är karma inte evigt. Andra saker, utav de fyra, fem artiklarna—īśvara, jīva, prakṛti, kāla, och karma— dessa fyra artiklar är eviga, medan karma, artikeln känd som karma, den är inte evig.
-Så den medvetna īśvara, den högst medvetna īśvara, och skillnaden mellan den högst medvetna īśvara, eller Herren, och den levande varelsen är, i de nuvarande omständigheterna, så här. Medvetande, medvetande av, både av Herren och de levande varelserna, de är, detta medvetande är transcendentalt. Det är inte så att detta medvetande genereras av kontakt med denna materia. Det är en misstagen idé. Teorin att medvetande utvecklas under vissa omständigheter av materiell kombination accepteras inte i Bhagavad-gītā. De kan inte. Medvetande må vara perverst reflekterat av täcket av materiella omständigheter, precis som ljus reflekterat genom ett färgat glas må verka enligt färgen. På liknande sätt är inte Herrens medvetande materiellt påverkat. Den Högsta Herren, precis som Kṛṣṇa, Han säger att mayādhyakṣeṇa prakṛtiḥ ([[Vanisource:BG 9.10|BG 9.10]]). När Han stiger ner i denna materiella värld är Hans medvetande inte materiellt påverkat. Om Hans medvetande hade varit materiellt påverkat vore han olämplig att tala om det transcendentala ämnet i Bhagavad-gītā. Man kan inte säga någonting om den transcendentala världen utan att vara fri från det materiellt besmittade medvetandet. Så Herren var inte materiellt besmittad. Men vårt medvetande, vid det nuvarande tillfället, är materiellt besmittat. Så hela saken, som Bhagavad-gītā lär ut, vi behöver rena det materiellt besmittade medvetandet, och i detta rena medvetande kommer aktiviteter utföras. Det kommer att göra oss lyckliga. Vi kan inte sluta. Vi kan inte sluta våra aktiviteter. Aktiviteterna behöver renas. Och dessa renade aktiviteter kallas bhakti. Bhakti betyder de är, de liknar vanliga aktiviteter, men de är inte besmittade aktiviteter. De är renade aktiviteter. Så en okunnig person kanske ser att en hängiven arbetar som en vanlig man, men en person med en liten tillgång kunskap, han vet inte om att en hängivens aktiviteter, eller Herrens aktiviteter, de är inte besmittade av det orena materiella medvetandet, orenheter av de tre guṇas, materiella kvaliteterna, utan transcendentalt medvetande. Så vårt medvetande är materiellt besmittat, det bör vi känna till.
+Så den medvetna īśvara, den högst medvetna īśvara, och skillnaden mellan den högst medvetna īśvara, eller Herren, och den levande varelsen är, i de nuvarande omständigheterna, så här. Medvetande, medvetande av, både av Herren och de levande varelserna, de är, detta medvetande är transcendentalt. Det är inte så att detta medvetande genereras av kontakt med denna materia. Det är en misstagen idé. Teorin att medvetande utvecklas under vissa omständigheter av materiell kombination accepteras inte i Bhagavad-gītā. De kan inte. Medvetande må vara perverst reflekterat av täcket av materiella omständigheter, precis som ljus reflekterat genom ett färgat glas må verka enligt färgen. På liknande sätt är inte Herrens medvetande materiellt påverkat. Den Högsta Herren, precis som Kṛṣṇa, Han säger att mayādhyakṣeṇa prakṛtiḥ ([[Vanisource:BG 9.10 (1972)|BG 9.10]]). När Han stiger ner i denna materiella värld är Hans medvetande inte materiellt påverkat. Om Hans medvetande hade varit materiellt påverkat vore han olämplig att tala om det transcendentala ämnet i Bhagavad-gītā. Man kan inte säga någonting om den transcendentala världen utan att vara fri från det materiellt besmittade medvetandet. Så Herren var inte materiellt besmittad. Men vårt medvetande, vid det nuvarande tillfället, är materiellt besmittat. Så hela saken, som Bhagavad-gītā lär ut, vi behöver rena det materiellt besmittade medvetandet, och i detta rena medvetande kommer aktiviteter utföras. Det kommer att göra oss lyckliga. Vi kan inte sluta. Vi kan inte sluta våra aktiviteter. Aktiviteterna behöver renas. Och dessa renade aktiviteter kallas bhakti. Bhakti betyder de är, de liknar vanliga aktiviteter, men de är inte besmittade aktiviteter. De är renade aktiviteter. Så en okunnig person kanske ser att en hängiven arbetar som en vanlig man, men en person med en liten tillgång kunskap, han vet inte om att en hängivens aktiviteter, eller Herrens aktiviteter, de är inte besmittade av det orena materiella medvetandet, orenheter av de tre guṇas, materiella kvaliteterna, utan transcendentalt medvetande. Så vårt medvetande är materiellt besmittat, det bör vi känna till.
 <!-- END TRANSLATED TEXT -->